fredag 31 oktober 2014

I spy Paris style

Det är kul att spana på folk. Att spana efter stil och spana efter personlighet. Speciellt när man är en europeisk huvudstad som Paris. Men man kan ju långt ifrån fota alla dessa människor om man inte är en välkänd street style fotograf. Men det var så mycket roligt folk, och så mycket rolig stil att spana på omkring mig så jag kunde inte hålla kameran i styr hela tiden. Jag var tvungen smygfota några när tillfälle gavs. Bara lite.







söndag 26 oktober 2014

Mandorla Palace

Det finns fortfarande en del obloggat om Paris kvar att blogga om. Framför allt lite butiker och restauranger vi besökt och så. Först ut är en liten fin barnbutik som heter Mandorla Palace på 34 Rue François Miron. Vi bara strosade gatan ner när jag såg skylten med elefanten och vi bestämde oss för att här måste vi kliva in!

Det var så mycket fint där inne. Jag ville ju inte springa runt som en galning med kameran, för det var en ganska liten butik, men jag frågade ägarinnan om jag fick ta några bilder "Pour mon blog" och det fick jag.

Fina små stilleben överallt, och allt man kunde köpa där inne var fint!

Daisy fick en sådan här tygklocka, och den är alltid "Tjugo minuter" och Dylan fick en tygkamera i halssnöre som han älskar! Han springer runt här hemma och tar kort på oss med ett högt "Klick!" och fäller kommentarer som "Så, nu lägger jag upp den här på internet!" eller "Oj, det vart fullt i minnet nu, jag får radera den bilden." Haha! Jag undrar vart han får allt ifrån. Eller så undrar jag inte.

Mycket fina småsaker fanns det också att plock bland och fina barnmöbler som tyvärr inte hade fått plats i resväskan. Men inspireras kan man ju.

Tygklockan och kameran inslagna och ett paket vimplar med bjällror till deras rum som det alltid ska plingas i av alla tre i turordning innan man kan lägga sig. Mysig butik att besöka om man är i Paris!

fredag 24 oktober 2014

Pinspiration - Mörkblå sovrum

Det är väl typiskt. Just när jag så gott som landat i att vårt sovrum skulle få bli mörkgrått framöver så slinker en liten tanke in. Tanken var mörkblått. Mörkblått, vore inte det fint i ett sovrum, eller framför allt, i vårt sovrum. Jo, jag tycker nog det. Jag är inne på mörkt i alla fall som ni kanske förstår. Spontant tänker man kanske "ljust och fräscht" i sovrum. Som en scen ur en juicereklam med frukost på sängen bland krispigt vita lakan i ett vitt ljus med vinden lekandes i tunna vita gardiner vid ett öppet fönster. Men vitt och ljust kan onekligen kännas kalt och oinbjudande också. Speciellt i vårt land där mycket av året bjuder på kallt ljus in genom fönstren. Jag har även funderat på en blek blommig retrotapet från Duro, och Josefs Franks Krysantemer i lila. För tapeter ger också oftast en mer varm, ombonad känsla. Men, det är lättare att måla om än att tapetsera om, ifall man nu skulle ångra sig eller tröttna. Och tapeter är dyrt också, jämfört med färg. Två rullar kostar ibland mer än 10 liter färg. Men jag funderar alltså på mörkblått nu. Med accenter i mässing kanske? Bryter av fint mot ett vitt tak också. Mörkt, ja. Men vadå i ett sovrum ska man ju sova.






Bilder från: Mad about the house, StylyzeHouse and home, Remodelista och Ruemag, i den ordningen.

The dolls

Här kommer några bilder på dockorna jag gjorde till entrén på Helping Hand. Jag fick hjälp att bygga upp ett podium av pallar, som jag sedan klädde in med en gigantisk matta. Bilderna är tagna innan allt var undanplockat runt omkring, men väskorna, hattaskarna, porslinskatten och den lilla fågeln var en del av dekorationen. Tyvärr så hade jag heeelt fel inställningar på kameran när jag fotade det, och såg det först när jag kom hem, så de är typ helt överexponerade. Allt vitt var utfrätt till släta fält, men jag har försökt att mörka ner det lite. Dock syns varken skjortkragar eller kabelstickningar, men kul att visa lite av det jag gjort i alla fall.




söndag 19 oktober 2014

Pinspiration - Gråa sovrum

Tänkte börja med en ny kategori här på bloggen - Pinspiration! Jag är en inbiten Pinterest-nörd, här hittar ni min sida! Och ofta inför ett projekt så samlar jag på mig väldigt riktad inspiration där som just innefattar element i det projektet. Som innan jag målade vårt vardagsrum rosa. Då kunde nog en och annan ana att jag laddade upp för en ommålning i den kulören, för mitt Pinterestkonto kryllade av rosa väggar i olika nyanser. Och nu är det speciellt två kommande projekt jag inspirations-boostar inför. Det ena är barnens rum. De har fått en våningssäng som satte igång en ommöbleringskarusell som ännu inte har slutat snurra. Och denna våningssäng är just nu hårt lackad furugul, ja ett Blocketfynd såklart. Men den ska ju piffas. Så där sitter jag just nu och finurar på färgsättning både av möbler och väggar. Det andra projektet är vårt sovrum. Likt alla andra rum i vårt hus så målades det vitt när vi flyttade in. Och så är det än. Inte för att jag älskar vitt, inte hemma hos oss i alla fall. Men för att ha en omålad canvas att jobba vidare på sen när vi hunnit landa och bo in oss. Och nu känner jag verkligen att det är dags snart! Har funderat på tapeter, men tror att jag nu landat i att måla det i någon grå nyans, förmodligen någon mörkare nyans av grått. Efter att ha tapetserat insidan av mannens nya garderob i grå elefanttapet från Svenskt Tenn så sattes den bollen i rullning. Så, nog babblat nu, här kommer veckans Pinspiration - gråa sovrum!







Photos by Ragnar Ómarsson for IKEA Livet hemma - Samtliga bilder via Pinterest.

Skyltning uppåt väggarna

Lite annan skyltning jag gjorde var på hyllorna ovanför hängen. Med teman anknutna till hängen där under. Här kommer några. Lite roligt att allt verkligen är taget från hyllorna i butiken. 

Textilavdelningen, tyger, kuddar, dukar och sytillbehör med mera. Blått tema, inte krångligare än så där.

Underkläd och sovkläder. Början på en lång hyllsektion där jag körde lite storytelling. Inte heller direkt sådär skriva på näsan tydligt. Men temat är "en resa". Och då både resan från morgon till kväll, men även resan från livets morgon och genom dess årstider. Djupt så det förslår, haha. Här börjar i alla fall resan med morgon.

Hela morgonsektionen, med ett pastelligt mjukt färgtema, som en blek gryning. Haha! Nej, nu måste jag tagga ner lite på estetsnacket.

Resan fortsätter till ungdom, skoloutfits. Lite tidig höst. Sensommaren hängde fortfarande kvar ute i trätopparna när jag gjorde den här skyltningen.

Här blir det mer höstigt. Lite murrigare. Här har det definitivt börjats på universitetet. Och även eventuellt hunnits ta examen. 

Skolan är slut, och det är dags att lämna skolbänken och bege sig ut och upptäcka världen, kanske till Afrika? Sen var det en liten kvällsoutfit på slutet som jag missade att fota tydligen, med lite gröna inslag, högklackat och så. Som antingen var lite "afterwork" eller "karriären" om man nu följer temat. Som sagt vad, skulle du komma in i butiken så tror jag kanske att en på tusen hade gissat temat på rak arm. Men det är inte vitsen med det. Det är bara en story för mig att jobba efter, som ger inspiration. Har några till bilder på gruppen med skyltdockor som mötte en i entrén och någon till liten hylla jag gjort på herr och på sport. Får se om allt kommer upp. Sen gjordes det mycket annat fint också i butiken av andra duktiga som jag måste visa lite av också! Men bäst är såklart att besöka butiken irl!

lördag 18 oktober 2014

Skyltning i flyttkaos

För några veckor sedan så öppnade secondhandbutiken Helping Hand i nya stora lokaler bredvid Plantagen på Bolandsgatan 17 här i Uppsala. Jag och Adelle var där två veckor innan, nästan varje förmiddag medan storasyskonen var på förskolan och fixade och donade lite med skyltningen. Ett fönster, lite dockor och några torsos bland annat. Superkul att få hjälpa till med något sådant som jag tycker är så roligt! Så här nedan följer lite bilder på det jag gjorde i fönstret. Temat där, om än inte övertydligt i utförandet var "Flyttkaos". Med tanke på att det just var vad som faktiskt hade rådit de tidigare veckorna. Men detta kaos var utfört på ett förhoppningsvis något mer estetiskt tilltalande vis.






måndag 13 oktober 2014

Ankdammen och guldkalven

Sverige är ett litet land. Det märker man speciellt när man är utomlands. Vi är ingen stor nation direkt, en del man pratar med har till och med svårt att lokalisera det. Men att vi inte är ett stort land märks inte bara ur ett internationellt perspektiv, utan kanske främst på ett nationellt plan. Det är trångt i Sverige, och då talar jag inte om bostadsbristen. Utan om åsikterna.

Det finns helt enkelt inte utrymme för fler än en rådande åsikt i varje fråga. Så skulle jag vilja förklara termen "politiskt korrekt". Det är den rådande åsikten i frågan, inte allas åsikt, men den rådande. Det är ganska lätt att ta plats och synas i Sverige också. Vi är trots allt bara till befolkningen som en större världsstad. Det är svårare att bli lokal kändis i staden New York än i landet Sverige. Kungariket Sverige. Och just på tal om kungariket. På onsdag skulle ett pris delas ut till drottningen, det jag just berättat om i tidigare inlägg att jag formgivit. Detta är nu avblåst med bara dagar kvar på grund av "det lilla Sverige".

Det var en heldag mot trafficking, prostitution och människohandel. Anordnarna bakom var bland annat Scandinavian Human Rights Lawyers. Problemet är då tydligen att de har tidigare delat ut priset till två personer som är kritiska till Sveriges abortlagstiftning, även om de har fått priset för helt andra insatser för mänskliga rättigheter. Och här kommer det då, man får INTE ha fel åsikt i abortfrågan i Sverige, och inte vara kritisk. Aftonbladet skrev en rabiat ledare om det, hur detta var en "pr-kupp" från "anti-abort organisationer". Hovet och Uppsala universitet fick då kalla fötter och hoppade av. Trots att de själva nagelfart organisationen långt i förväg, för ni tror väl inte att drottningen tar emot pris från kreti och pleti. Men media har en otrolig makt i Sverige idag, och alla är rädda för att hamna i dålig dager där.

Men vad innebär det då att vara kritisk mot svensk abortlagstiftning? För att förklara det närmare, vi har den mest liberala, eftersatt och oreformerade abortlagstiftningen i hela västra Europa. Medan andra länder har följt med utveckligen av hur tidigt man kan rädda för tidigt födda barn, och sänkt abortgränsen, så håller Sverige nervöst och stenhårt kvar i sin lagstiftning sedan årtionden tillbaka. Trots att den idag inte längre matchar verkligheten. Som om man skulle kunna ta bort själva möjligheten till att få en abort utförd. Som sagt vad, nervöst. Dessutom kan du inte jobba som barnmorska i Sverige idag om du inte vill delta vid aborter. Vilket är helt sjukt. Men om det inte var en påtvingad del av arbetet så skulle det förmodligen råda brist på personal, då många inom vården upplever dessa ingrepp som en jobbig del av arbetet. Men dessa människor inom vården tas det ingen hänsyn till här. Vill du inte utföra aborter utan bara förlösa barn stängs du av från ditt yrke, trots att det råder brist på barnmorskor.

Själv är jag också kritisk till vår abortlagstiftning och den heliga, orörbara guldkalv den har blivit. Jag personligen tror absolut inte på något vis på att förbjuda abort. Inte alls, men man måste ju kunna utvärdera lagarna och etiken kring den. Jag har människor i min absoluta närhet som har jobbat på gynekologen. Varit med när 18 veckor gamla barn, för det är inget foster, föds fram efter verkstimulerande medicinering och läggs på en metallbricka för att dö. Långsamt. De ligger där och tjippar efter andan tills de sakta kvävs eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Det kan ta en timme. Vilken start och vilket slut i livet. Jag mår illa. Det är ovärdigt och omänskligt. Men detta ska vi av någon oklar, oförståelig orsak värna rätten till!?

Man får inte ens jobba abortförebyggande i detta land. Och då pratar jag inte om preventivmedel, utan om när graviditeten redan är ett faktum. Man får inte erbjuda hjälp utan skall utan att behöva möta samvetskval kunna utföra sin abort. Om sedan samvetskvalen istället kommer i efterhand, när man står där själv, de skiter försvararna av systemet blankt i. Om du undrar över bristen på bilder av nyfödda barn eller bebisar på din barnmorskemottagning så skall du veta att den är medveten. De har tagits bort. Det visade sig att det var jobbigt för de som tänkte utföra en abort att se dessa bebisar. Det skall vara så enkelt. Men det är en lögn, en abort är sällan till aldrig okomplicerad, och det är individerna som får bära konsekvenserna av att bli matade den lögnen.

Jag är arg på systemet. Jag förstår att man som kvinna kan hamna i en situation där en abort känns som enda utvägen. Men det behöver inte nödvändigtvis vara så. Ibland kanske allt man behöver är någon att prata med. Ibland spelar det kanske ingen roll. Och abort känns fortfarande som enda lösningen. Och då ska man få göra det. Men man ska ha rätten att få veta att det gör mer för psyket än att operera bort blindtarmen, för så känns det som att det framställs idag. Men det beror ju också mycket på att det inte anses som ett mänskligt liv, utan en "cellklump". Jag har minsann burit på tre stycken "cellklumpar" och när stickan har visat på plus, då har redan deras hjärtan börjat slå. Jag vet inte vad ni tycker, men i min värld har inte en "cellklump" ett hjärta som slår och fingrar. Ja jag tycker att man eftersom "tekniken" finns idag så skall de som inte önskar genomföra graviditeten ha möjlighet att avsluta den. Men det ska åtminstone behövas ett kuratorsamtal inför det. Ett enda samtal. Det är inte för mycket begärt inför ett oåterkalleligt beslut.

Sen kan vi gå in på det här med att minderåriga kan göra göra en abort utan att föräldrar ens behöver informeras. Och det faktum att ingen pratar om männen i det hela. Visst det är kvinnans kropp, men tror man då att man som man bara är en känslolös spermadonator. Föräldraskap är inte bara fysiskt, det är lika mycket emotionellt, fråga bara någon som har adopterat.

fredag 10 oktober 2014

We're all a little bit broken somewhere


Så mycket spegelglas som jag medvetet har krossat senaste tiden tror jag inte att många krossar under hela sitt liv. Resultatet tror jag att jag ska kunna visa på onsdag nästa vecka. Men det är en skulptur jag har gjort. En skulptur som delas ut som pris till den som mottar Scandinavian Human Dignity Award. Det är fjärde året jag får äran att formge priset. Har nog aldrig visat det här? Inte vad jag minns i alla fall. Det delas ut till människorättskämpar. Och i år känns uppdraget lite extra hedervärt då det är H.K.H Drottning Silvia som är den som får priset, i egenskap av grundare av organisationen Childhood Foundation. Roligt, lite pirrigt, men mest kul! 

He's home and he brought sunshine


Blommorna är fortfarande fina mer än en vecka efter att han åkte, bara rosorna som börjat nicka. Och nu är han hemma! Och för första gången så skiner solen in på dem också. Vi har faktiskt haft det fint trots att han varit borta. Skulle just skriva att jag dragit ner på tempot också, och det har jag väl gjort. På sätt och vis. Men samtidigt så har jag ju faktiskt haft ett projekt medan han var borta också. Jag rev ut hans garderober, 70-tal original, och ersatte dem med nya fullhöjds från IKEA som jag och min pappa monterade. De är 236 cm höga och vi har 238 i takhöjd i sovrummet, så vi kunde inte resa dem, utan fick bygga dem stående. Köpte dem faktiskt på Blocket, återbruk ftw! Sen la jag pengarna på att köpa ny fin inredning till dem istället, och led belysning. Bara dörrarna hade kostat mer än vad jag betalade för två 100 garderober och en 50 garderob nu, med dörrar och inredning. Kan visa före och efter bilder sen. Han blev verkligen jätteglad i alla fall, och totalt överraskad, så det var verklig roligt och lyckat.

fredag 3 oktober 2014

Montmartre