tisdag 26 december 2006

Kompis det går bra nu

Ja pengar rullar in som det ska. För medans alla andra bara tjatar om TV-spel i dessa dagar så tänker jag fortsätta att vara konservativ [republikan] och slå ett slag för brädspelen. För igår så invigde vi nämligen pappas julklappsmonopol. Monopol [vad många o:n det var i det] med kort. Visakort. Så skönt att slippa alla pappers pengar som flyger omkring! Trist dock att man inte kan fuska lika lätt, och att det är tomt på fri parkering. Jag vet det är sant, det är tyvärr så. Fri parkering är typ en av de bästa grejerna med Monopol. Sen så kan man ju inte gömma undan tiotusenlappar till slutet heller. Men ändå. Det är coolt!
Man stoppar bara in sitt Visakort i kortläsaren när man ska betala, få pengar eller vad som helst. Och ska någon annan ge dig pengar så stoppar man bara in båda korten på varsin sida och klick så är det klart. Så Monopol med Visa, en naturlig spelmicroevolution helt enkelt.
Sen så är gatuordningen uppdaterad också. Stockholmarna har själva fått rösta om vilka gator som ska komma i vilken ordning. Själv var jag snabb att sno åt mig Hamngatan med NK [en gul gata]. Lätt att jag skulle kunna spendera min 15 miljoners kredit där istället för att köpa gripandes Hammarby sjöstad, men nu är det ju inte riktigt så spelet går till.
Men frågan är till sist ändock: Vann jag då? På A så svarar jag... B? Nej, jag vet faktiskt inte. Det gick ju ruggit bra på slutet och det var nog kamp på kniven mellan mig och pappa till sist. Men min barmhärtighet tog nog över. Jag hade mitt feta konto och började betala för mina småsystrar som hade förlorat alla sina pengar på mina hotell. Sen så vet jag faktiskt inte för vi lade faktiskt ner verksamheten till slut. Det blev för sent helt enkelt, eftersom vi skulle upp för att fira jul [igen] dagen efter.
För med familjen Jernberg så är det nämligen så att vi firar jul i dagarna tre oftast. Från den 24 till och med den 26 december. Vi i Uppsala firar alltid jul tillsamans, så är det bara. Men sen så firar vi med våra släktingar på annan ort också, vilket dock inte utesluter julfirandet i Uppsala, bara skjuter upp det någon dag. Så på det viset ser det ut. Långt alltså. Men vadå, det är ju jul.
Och nu är det mellandagarna, sen så är det nyår. Nyår! Vart i hela världen tog året mellan nu och förra nyår vägen? Ja jag vet ju vart det tog vägen, men ändå. Hur gick det så fort? För det har gått fort. Och snart så är det dags igen. Men jag gillar nyår. Det är viktigt för mig. Man ser över sitt liv. Vad man har gjort, vad man vill göra och stämmer av helt enkelt. Delar upp tiden så att den inte bara smälter ihop till en enda massa som bara flyter på, snabbare och snabbare. Man försöker att ha koll på läget och så sätter man upp mål för nästa år också. Och det är spännande, att se hur målinriktad man är.
Men för att nu avrunda där vi började. Ja om spelet alltså. Vi sa att pappa vann. Men egentligen så...


Love/ JO

lördag 23 december 2006

Och till er alla...

Ja då så. Efter att ha sagt god jul ifrån George Michael och ifrån Norrteamet så är det nu även dags för mig att önska er en fridfull jul, här ifrån de värmländska skogarna där jag nu tar min tillflykt under julehelgen. Och det är mysigt vill jag lova. Riktigt mysigt! Mormor, eller bestemor som det ju heter på norsk, pysslar som vanligt om oss och tar hand om oss från det att vi kliver ur bilen tills dess att vi åter beger oss av i den. Och bestefar, ja han är inte fy skam han heller. Fiskmiddag fixade han till idag, på äkta norskt vis [alltså som det ska va!] med rökt fisk, potatis med smör och stuvade morötter. Ja! Och imorgon så ska mormor göra äkta fromage, det är bland det godaste jag vet! Vet ni hur gott det är eller!? Det är väldigt gott.
Så jag har, och kommer att ha en fortsatt underbar jul. Och det är vad jag vill önska er alla också! Bara njut och ta det lugnt. Gör sådant som ni tycker om att göra, tillsammans med de som ni tycker om. Och tänk lite extra på vilka människor som verkligen betyder något för er, fundera på om de människorna verkligen vet om hur mycke ni tycker om dem. Är du det minsta osäker på om de vet det, se då till att de verkligen gör det! Julen är ju som till för det. Så bryr du dig om någon, låt inte det vara okänt för dem bara för att du är en segis. Kryp ut ur ditt skal och gör någon glad männsika! Så ska du få se att din julhelg och ditt nyår säkert också blir ett gladare.

Så GOD JUL på er nu, och viktigast av allt! Remember, the reason for the season!


1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hednafolkens Galileen.

2 Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus,
över dem som bor i dödsskuggans land
skall ljuset stråla fram.

3 Det folk som du inte givit stor glädje,
låter du bli talrikt. De skall glädja sig inför dig,
så som man gläds under skördetiden,
så som man fröjdar sig när man delar byte.

4 Ty deras bördors ok, deras skuldrors gissel
och deras plågares stav bryter du sönder liksom i Midjans tid.

5 Ja, varje stövel buren under stridslarm
och varje mantel vältrad i blod skall brännas upp och förtäras av eld.

6 Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given.
På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är:
Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.



Så God jul och Gud välsigne dig/ JO

fredag 22 december 2006

Och eftersom vi har lov

Ja eftersom vi har lov ifrån NG nu så kommer här en julhälsning ifrån Norrteamet också. Så God Jul!

A Merry Christmas



Kunde bara inte låta bli. Så här kommer den, speciellt för U & M, som dessutom nyss var och såg Mr. Michael himself live.

Så lot's of love, and a merry christmas...

JO

torsdag 21 december 2006

Denna anteckningsbok

Ja tyvärr så blev det då ingen "notebook" för mig ändå [trots min kolossala önskan] sist. Däremot så blev det på min begäran Superman returns och på min systers önskan The breakup. Filmer som jag inte orkar att recensera just nu. Kankse inte alls. Och kanske ni redan har sett dem själva ändå? Vem vet, inte jag.
Men nu. Nu! Nu har jag den äntligen här framför mig. Filmen. Den som jag har viljat se enda sedan jag kom hem ifrån Israel. The notebook. Plus att jag har lyckats frambringa mörk kladdkaka med nötter och chokladbitar. Så myskläder på säger jag bara. Nu snackar vi tjejkväll. På riktigt. Finally!

Beroende eller oberoende?

Ja det kan man ju fråga sig. Och det är precis vad jag gör också.

Jag låg i min säng [läses: på min madrass] för någon kväll sedan och kunde inte riktigt somna förens jag fått dessa tankar ordentligt tänkta. Det är ofta så för mig, jag tänker förfärligt mycke på kvällarna ibland.
Men jag ska inte tjata på länge. Måste bara på något sätt få ut dessa funderingar. Det jag tänkte på var egentligen bara något så banalt, men ändock livsnödvändigt som mat. Mat? Ja, mat. Mat och elektricitet. Förstår ni vart jag är på väg? Nej jag trodde inte det heller. Men jag tänkte faktiskt förklara detta närmare.
Det är alltså inga fantastiska [eller "djupa" om man nu föredrar det ordet] uppenbarelser jag kommer med. Mer frågor bara. Frågor och funderingar. Men för att komma till saken.
Det jag tänkte på var som rubriken antyder, beroende. Vårt beroende. Och beroenden, ja det finns det ju många av, men jag tänkte fokusera på två ganska så grundläggande. Har jag er fortfarande med mig? Antar det. Annars så skriver jag för sinnesfridens skull säger vi.
Men mat alltså. Mat. Mat för mig är typ ICA, Coop eller restaurang. Där finns mat. Men tänk då bort dessa, vart finns då mat? Okey nu tror jag inte att alla matvarubutiker och restauranger kommer att gå i konkurs till följd av plötsligt ointresse för föda. Men tänk på maten som finns på dessa ställen. Typ inte mycke mer än äggen, mejeriprodukter och viss del av köttet kommer ifrån vårt eget land. Speciellt inte vintertid.
Men i dagsläget så är vi tack vare import även väldigt bortskämda med att kunna ha, våra nordliga breddgrader till trots, ett väldigt brett utbud av matvaror, frukt och grönt att välja emellan. Men även av de svenska produkter som säljs i våra butiker så är det inte många som produceras just i den butik där vi handlars närområde. Alltså är vi väldigt beroende av transport för att få vår föda.
Så säg att transporterna inte skulle nå butikerna. Jag menar, det är inte helt omöjligt. De kommer med stora lastbilar. Lastbilar som går på bensin. Bensin som inte heller kommer ifrån Sverige direkt. Och okey Norge, ja visst. Men tillräcklig mängd för att priset på den inte skall stiga i höjden, och leveranserna fortfarande hinna ut av den utifall att det skulle bli vår enda tillgång? Inte troligt. Så vad skulle man göra den dagen man kommer till ICA för att handla och det bara finns Olssons närproducerade ägg och kanske något mer på hyllorna? Går hem till vårat trädgårdsland som vi inte har och gräver upp lite potatis?
Vad jag vill säga med detta, mer än att det till viss del är verkligen för många människor i vår värld, är väl bara det att vi är så otroligt beroende av att ”systemet” fungerar här uppe i vår karga nord. Vi är väldigt beroende och knappast vana med att behöva tänka överlevnadstänk. Inte direkt några survivors då med andra ord.
Samma sak är det med strömmen. Tänk veckor utan ström mitt i vintern. Ingen gas, inte många hus med öppna spisar. Hur skulle verkligheten se ut här då efter ett tag? Vi är verkligen inte vana med att behöva ta itu med dessa mer svårlösta problem. Inte vår generation i alla fall, födda någon gång under 70- eller 80-talet. Inte våra föräldrar heller. Vi är mer de som blir sura när Internet inte funkar, bussen är sen eller vårt schampo är slut på hyllan i affären.
Min farmor däremot och hennes generation som växte upp under andra världskriget och efterkrigstiden, de vet mer vad det handlar om. Och det är ofta efter att ha pratat med henne som dessa tankar väcks i mitt sinne. De fick lära sig livets knep för att överleva även med knappare medel. Inte ett fattigdomsideal, bara andra förutsättningar. Och jag tror att vi har en del att lära oss där. Liksom ifrån de som har växt upp i andra länder, länder som vi skulle bedöma som mer ”otrygga” än vårt eget. De kan också konsten att överleva på ett annat sätt än vad vi kan.
Men hur fjärran tycks inte dessa problem vara ifrån oss när vi står där på H&M’s eller MQ och klagar för oss själva över att den där tröjan som var så snygg inte fanns kvar i vår storlek? Vi har verkligen inga problem. Inte än. Min fråga är bara vad vi gör, den dagen vi kanske får.

JO (deep JO)

tisdag 19 december 2006

Årets person!

Och ja förresten, om ni inte visste det redan så är årets person... Jag! Ja och så du, och du, och du då också. Det vill säga om du bloggar, bidrar med material till siter som MySpace, Wikipedia eller YouTube. Detta trevliga beslut har fattats av Time Magazine.

jo

Jul-lov!

Ja då var det jul-lov nu då. Jul-lov! Egentligen så slutade vi först idag, men om jag ska vara ärlig [och det ska man!] så var jag bara glad att jag tog mig igenom julfesten igår, och att jag dessutom hade det trevligt. Jättetrevligt! Men tyvärr så vart jag helt slut igår och började att må lite halvt illa sådär, och idag så mådde jag helt sådär. Men jag ville verkligen inte va en seg degklump på julfesten igår, så några av mina söta medteamare bad faktiskt för mig, och jag var helt med resten av kvällen. Och det är jag verkligen glad för, för som sagt så hade jag verkligen trevligt. Men idag så vart jag då tyvärr hemma. Tråkigt. Undra vad de andra gör?
Men ändå, det är ju trots allt jul-lov så jag ska inte klaga. Bara vila upp mig. Och mysa! Något som jag faktiskt redan har tjuvstartat med det. Vi hade glöggmys med familjen för någon kväll sedan, i förrgår gick vi på bio med NG, ikväll ska jag och min syster ha filmkväll (The notebook!) och imorgon så kommer Linn hem till mig för strictly mys på kvällen. Åh så skönt. Lov! Jag ska ha lov!

:-)

Love/ JO

torsdag 14 december 2006

Nattugglan Johanna

Nattuggla, åh why me?
Varför kan jag inte få va en early bird istället?
Kommer alltid igång sent.
Får alla idéer och inspiration då.
Men man ska ju sova om natten?
...

På med en kanna te till.
På med lite musik.
Swisch-swisch med symaskinen, sista julklapparna klara.
Just ja, disken står ju kvar.
Swisch på maskinen igen. En kjol.
...

Nacken värker lite.
Borde gå och lägga mig!
En kopp te till.
Nej nu då.
Bara fixa en skjorta till.
Hjälp jag har ju inte packat!
...

Nej nu måste jag lägga mig. Måste!
...

Livsläxa

Tre saker jag lärt mig av livet idag.

Jag har lärt mig... Att det inte är en hit att äta samtidigt som man syr på symaskin, oavsett hur mycka man har att göra. Det ena kommer att bli lidande.

Jag har lärt mig... Hur man vänder mat i en stekpanna utan stekspade. Ja ni vet, kastar upp den så där och får den att hamna i pannan igen fast åt andra hållet.

Jag har lärt mig... Att tid går ruskigt fort när man har tänkt att hinna mycket. Ibland så får man helt enkelt inte vara så petig, typ ta det första alternativet, bara avsluta något och bestämma sig för att: Nej, nu är jag klar.

Love/ JO

onsdag 13 december 2006

Mor?

Har du öppnat butik i Örnsköldsvik?

tisdag 12 december 2006

Se, sett och ses

Hade viljat se: Utställningen "The other side of fashion" på Nordic Lights i Stockholm som visades där 17-29 oktober i år. Men jag har hört att de har tryckt en "The other side of fashionmagazine" om utställningen. Måste undersökas vidare.

Vill se: Teateruppsättningen av "När Harry mötte Sally" med premiär den 14 december på Stockholms statsteater. Teaterkväll i Stockholm någon?

Kommer att se: En massa filmer som jag har viljat se under hösten men inte haft möjlighet till. Såsom: The devil wears Prada, Pirates II, Vendetta, X-Men III, En geishas memoarer, Tigern och snön, Förortsungar, Superman returns, Marie Antoinette, The prestige, ja listan skulle kunna göras lång. Frågan är ju, kommer jag verkligen att se alla?

Och vill se om: The notebook, The notebook, The notebook!

Sa jag att ja var halvnorsk?



måndag 11 december 2006

Julkramen

Här om dagen så fick jag ett sms ifrån min faster. Sms:et löd som följande: *Kraaam* Julkramen har startat.. Sänd denna till alla dem du håller av, och se hur många kramar du får tillbaka.. Får du 1-3 är du en okey vän.! Får du 3-4 är du en god vän. Men får du 4-5 är du den bästa vän som finns. Sänd den gärna i retur..
Så glad över att ha fått ett sms ifrån henne så ville jag naturligtvis genast sända ett i retur. Så det gjorde jag också. Trodde jag. Men det var väl bara det att jag i stället skickade ett sms till alla i min inkorg. Japp alla. Jag gjorde det. Som tur var så hade jag ganska nyss tömt den, men det blev väl ändå en 15-16 sms som hann gå iväg.
Och okey, det var väl ett ganska kul missöde so far. Speciellt som jag vanligtvis inte har mycket till övers för kedje-sms. [Jag tror att det är en ond konspiration ifrån telefonoperatörerna för att ta våra pengar] Men vet ni? Jag fick ett sms tillbaka, av alla jag skickade till utom två. Då blev jag glad. Jätte glad. Tänk vilka vänner man har! Så kul grej, om än oväntad. Det gjorde i alla fall min dag. Och kanske till och med den därefter.

Bless/ jo.

Home alone

Well, some got home. And I got home too. Alone.

Jo så är det. De andra tu har dragit på årets sista resvecka medans jag har stannat kvar hemma med det sista kontors och hushållsarbetet. Så jag är ensam hemma ja. Lite som Macaulay Culkin i den där filmen ni vet. Bara inte lika rädd. Och förhoppningsvis utan att behöva försvara vårat hem ifrån några gangsters? Men dock i stundande juletid. [Och utan min mamma!] Så tänk, jag måste fira Lucia själv. Vad ska jag göra då? Lucia som ändå är en ganska viktigt tradition för mig. Ja eller viktig? Det kan väl sättas i perspektiv. Men det blir liksom ingen jul annars. Julstämmningen börjar på riktigt då. Så nej, jag måste hitta ett lussefirande någonstans! Lite svårt att vara ett själv när man bara är en. Men jag har för mig att det skulle vara någon lussevaka i Pingstkyrkan. Så jag kanske går dit då? Ja, och så kan jag ju kanske göra mig lite nya lussevänner också eller nåt?
Men annars så tycker jag faktiskt att det är väldigt skönt att få vara ensam hemma ett tag. Få lite kvalitetstid med mig själv så att säga. Det mår man bara gott av. Speciellt som man aldrig är ensam heller, även om man är själv. Det är gott.

Så den där "ensam hemma grejen" den är helt lugn den. Bara de inte glömmer att hämta upp mig innan vi åker ner mot Uppsala på fredag?

Bless/ jo.

söndag 10 december 2006

Recenserat by JO

Okey först ut är de i denna tid så omtalade Skumtomtarna. Ja eller "Juleskum" som de heter ifrån Cloettas sida. Och jag var ju bara tvungen att prova! Jag menar, det görs reklam om, bloggas om och allmänt tjatas om dessa stackars små rosa-vita tomtefigurer som om vore de julens själva mening. Till och med så att Martin Stenmarcks "Sjumilakliv" har fått en ny text: "Jag kanske käkar skuuum ikväll, om jag känner mig själv." Så tillslut så kom jag till den punkt där jag bara kände: Nej nu måste jag prova. Så sagt och gjort, jag köpte mig en påse.
Och resultatet då? Som väntat. Uhää! Stackars små sötsliskiga rosa fluff figurer. Inte gott. Så snälla någon, förklara. Vad är grejen? Men oavsett så blev det i alla fall ett big no-no ifrån mig på dessa. En gnu.





Näst på tur kommer: Chokladdoppade kaffebönor. Och jag ska inte dra ut på det. Jag ska gå rakt på sak. För tag i beaktande att jag inte ens dricker det där giftet [som garanterat började nyttjas först efter syndafallet] och ändå så är jag helt såld på dessa! De är verkligen urgoda! Det är chokladen som frälser dem. Ja, så måse det va. Fyra gnuer!

lördag 9 december 2006

TÄVLING!


Ja nu var det äntligen dags då! Tävling! Och som ni ser på bilden så är det ett smile som jag söker ägaren till. Ja så vems är då smilet? Svaret, ja det vill jag ha innan Lucia, alltså innan den 13/12. Och för att göra det lite svårare för er, men enklare för mig att utse vinnaren, så vill jag dessutom ha: Ett julklappsrim på korv, samt en kort motivering till varför just du läser min blogg och varför du bör vinna.

Enväldig domare är jag [Johanna] och beslutet kan inte överklagas. Snabbt svar prioriteras, men grym motivering kan knocka. Det rätta svaret och tillhörande motivering lämnas antingen in under "kommentarer" eller skickas till min mail [byjowithlove@hotmail.com] Fint och vackert inslaget pris utlovas till vinnaren, som presenteras här på bloggen fredag den 15/12!

Lycka till!/ jo.

torsdag 7 december 2006

Live from Östersund

Ja då sitter man här igen då. Ja på ett internetcafé det vill säga. Något som jag gjorde mången gång under min vistelse i Det Förlovade, men som jag inte har gjort en droppe sedan dess. Men nu sitter jag här igen alltså med något av en flashback-känsla.
Vi är på näst sista dagen av vår resvecka, och som rubriken antyder så är det alltså i Östersund som vi är. En trevlig stad. Men man kan bli lite rastlös ibland om kvällarna när man är så här på resande fot måste jag erkänna. Har man sista gruppträffen vi 15 nånting, så har man ganska mycke tid kvar sedan att fördriva på bästa sätt. Och idag blev alltså mitt öde ett internetcafé.
Jag måste dock erkänna att det var ganska mycket bara för att jag blev sugen på själva den grejen. Jag menar, internet kommer jag ju hem till imorgon, men det är nånting med att sitta ett gäng lirare på en rad. De flesta sitter med World of Worcraft eller liknande, och sen jag då, jag sitter ju vid min blogg då och bloggnördar mig. Men det är kul, man får ha jättestora och fula hörlurar på sig. Plus, att det är en liten irriterande klocka som tickar nere i hörnet av datorn för att stressa en, och lura en att bara betala de 6 kronorna till för en extra halvtimme.
Men egentligen, vad gör jag här? Eh, jag var väl bara sugen på att göra något annat. För jag menar, det blir en del "hänga-i-tom-kyrka-passa-på-att-predika-från-scenen-och-spela-piano-kvällar" ändå. Men helt seriöst, denna gång försökte jag faktiskt att vara mer kreativ än att välja mellan det sistnämnda, läsa min bok och promenera. Och för övrigt så är det svinkallt i Östersund, så näsan börjar rinna bara man tänker på att promenera. Det jag hade tänkt göra var att gå på en poesikväll de skulle ha i länsbibliotekets café ikväll. Men det hade redan börjat när vi kom dit, och de som då spelade gittar [?] satt mitt för dörren. Så bibliotekscafé blev internetcafé.
Och vet ni? Nu så tänker jag faktiskt gå och betalar de där 6 extra kronorna så att klockan slutar att blinka, och så ska jag surfa runt och läsa lite på era bloggar ett tag också. Sen får vi se vart kvällen bär. Förmodligen raka spåret tillbaka till Metodistkyrkan och till min bok. Men hur som helst, var så säker, I'll be back!

jo.


Ps. Jag har en rolig tävling på gång också, så håll utkik. Det kanske till och med blir ett pris?

måndag 4 december 2006

Bekännelser

Att jag redan har öppnat sju luckor på min chokladkalender det är ett faktum. Och ja jag vet, skäms på mig! Det är bara den 4:e idag. Men vadå. Vi ska ju ha resvecka. Sen så åt jag inte alla själv heller, jag gav Anna en.

Update: Okey, åtta. Men nu är det nog!

Ute på hal is

Ja, det har jag varit det, och det med besked. Tyvärr. Jag säger bara: En blå höft, ett uppskrapat knä och en ömmnde armbåge. Klant? Ja kanske. Men jag hann faktiskt inte mer än att ta ett steg ut på vår farstukvist så swisch! Sen så låg hon där. Och jag lovar, hade det inte gjort så ont så hade jag nog skrattat ihjäl mig. Men nu gjorde det ont. Jätteont.
Usch! Läskigt att bara halka sådär. Tur att man inte slog i huvudet. Jag tänker bara på alla små pensionärer då. Bra då att man ska bli sjuksköterska sen, så att man kan hjälpa dem. Men det är jag ju inte än. Så bäst vore det förstås om de aldrig halkade i det första taget. Och hur ska man nu förhindra det då?
Man kanske kan starta en shopping och tjänst-jour åt dem? En jour som de kan ringa ut i fall att de skulle behöver ut för att handla något eller så. Ja och då kan man åka och hämta eller köpa det åt dem. Så kan de stanna tryggt och halkfritt i sina hem just den dagen. Jättebra! För ofta så är det bara en eller två dagar i rad som det är sådär tokhalt.
Berätta jag förresten att vi fick åka minst 4 mil i typ 30 km/h för att det var isgata när vi var på resvecka sist. Det hade varnat på radion flera gånger om att alla som inte var absolut tvungna att ge sig ut på vägarna skulle hålla sig hemma. Men då var vi redan ute. Vi märkte inget först för där vi åkte hade de hunnit sanda. Men så plötsligt, innan vi hann märka något så hade vi kört in på en blank isgata. Vi fick spinn direkt och var på väg emot diket när vi dunka i snövallen. Det var lite Jesus take the wheel känsla måste jag erkänna. Men så gick det ju bra också.
Så det är inte bara en dans med renar att bo på nordligare breddgrader. Fast klart, halt kan det väl bli överallt. Speciellt på Oljeberget i Kaanans land.

jo

söndag 3 december 2006

Advent

Idag så är det första advent. Tänk. Tre veckor, sen är det jul! Vilken grej. Men mysigt. Ska bli skönt att få va lite ledig. Komma hem till familjen, fira jul och allt som hör där till. Men just nu är det väldigt kul att jobba på lite med. Vi är mitt inne i en period av tre resveckor nu, och det är jättekul! Jag gillar verkligen resveckorna. Jag har sagt det förr, men det är verkligen då man känner varför man gör det här. Människor säger jag bara. Och som Carl-Gustaf Severin säger: Det är den bästa aktie man kan investera i. Sannerligen! För det är den enda aktie som har garanterat evighetsvärde. Slå det ni!
Men som sagt, första advent. Så vad har jag gjort idag då, denna första advent? Jo, jag har varit på söndagsmöte på UBC med Stefan Salmonsson. Väldigt jättebra. Åkte även de ca 12 milen till Skellefteå igår för att va med på det mötet som han hade där. Och ja, det var också bra. Väldigt bra.
Och sen så var det så mysigt idag att vi [läses Anna och jag] blev bjudna på adventsglögg hos våra grannar under oss. Och våra grannar, ja det är pastor Mats föräldrar det. Ett jättegulligt par. Så Anna Greta, som frun då heter hade kokat egen lingon och svartvinbärsglögg. Sen så hade hon gjort super goda lax och creamcheese-rullar också, och ädelostbollar med pepparkakskross. Mumma. Det var bara så gott, och så mysigt. Men sen var jag faktiskt tvungen att spring ifrån, mitt i myset, för jag fick telefon. Det var Mario som ringde, ända ifrån Colombia. Kan ni tänka! Det var brutalkul att prata med honom i alla fall. Tänk att han bara ringde sådär. Tur att det var han som ringde också, för vi pratade ganska så länge.
Men jag har inte bara pratat i telefonen och glöggfikat idag. Jag faktiskt även hunnit med att julpyntat i vår arma lägenhet också. Inte för att vi hade något julpynt att pynta med direkt, men jag är ju inte den som tackar nej till att pyssla i första taget. Så vi pysslade ihop lite julpynt idag, Anna och jag, efter bästa Kajsa Varg-anda. Jag säger bara: Man tager vad man haver, man gör så gott man kan!

Love and bless/ jo.

Julpyssel

lördag 2 december 2006

Note to self: julklappslistan

Pappa Fredrik: check!
Mamma Mette: check!
Syster Josefine: check!
Bror Jonathan: check!
Syster Jouline: check!

[Oh yeah I'm good]

fredag 1 december 2006

Jag är ett geni!

Ja, för dem som inte visste det redan alltså (Här skulle det nu kanske händelsevis passa med en smiley, men av princip så gör jag ju inte sådana.) Men, det är nämligen så att vårt julmusiksproblem (ett obloggat i-landsproblem vi har haft här uppe i norr) just har blivit löst. Som en blixt från klar himmel kom det till mig. Webradio! Klart att det måste finnas åtminstone en webradiokanal som spelar julmusik. Och det gjorde det också. Tänk. Och inte bara en kan ni tro, utan ett helt utbud! Har nog aldrig haft så brett utbud av julmusik i hela mitt korta liv. Gott!
Julstämmningen var det i och för sig annars inget fel på. Och jag läste nu någonstans på en blogg att folk stressar för att få tag i julstämmningen, bara för att snön nu saknas. Men det är inte fallet med mig i alla fall. Det verkar som att jag kommer fabriksinställd med julkänslopaket fullt installerat. Det räcker liksom med att skala en klementin och blåsa ut ett ljus i en i övrigt mörk lägenhet för att jag ska känna: Oh, snart är det jul.
Och så nu musiken då. Vilken stämning! Jag som inte ens har bakat min första pepparkaka än. Det blir en fin jul i år. Jag bara känner det på mig.

jo.

1 december

Vet ni om att livet är underbart? Vet ni om att Gud är god! Vet ni om att idag så får man öppna första luckan i kalendern?

[Skulle ni sedan inte veta om någon av ovanstående saker, så är det bara till att kontakta mig så ska jag tala om det för er.]


Bless/ jo.

Lappland

Bilderna blir lite små här, men om ni klickar på dem och sedan klickar på förstora, så ser ni dem bättre.

love/ jo.