måndagen den 26:e februari 2007

Oldie but goldie

Ja här är de, som utlovat (man ska hålla vad man lovar!) Min gamla trostjänare till dagbok, och den nya. Den nya som imorgon alldeles för tidigt (06:30!) åker med mig på sin första teamresa i Norrland. Den är fruktansvärt spännd och har svårt att somna, så jag ska nog skriva några rader i den nu för att lugna den lite. Min gamla dagbok finns nu att köpa på e-bay. Ses om en vecka!

Bless/ JO

söndagen den 25:e februari 2007

Sagan om en schlagerfödelsedag

Camilla och Rebecka, två av tre födelsedagsbarn.

Temat för festen var väl snabbmat skulle man kunna säga.

Kvällens roligaste var i alla fall Christian Luuk! Jag skrattade så hårt,
så högt, så många gånger!

Men han var tätt följd av Thereses min på det här kortet.

Stina och Ida var också där.

Och ja, en hel massa andra norrlänningar med ös i.

Anna höll en cool profil och softade mot slutet av kvällen.

Och ja, jag var också där.

lördagen den 24:e februari 2007

Dagboken - Jag sökte dig och fann mitt hjärta

Ja igår så skrev jag mitt sista inlägg, på den sista sidan av min gamla dagbok. Nu är den slut. Den har räckt ända ifrån det där första inlägget 12 september 2004 fram tills nu. Men jag måste faktiskt erkänna en sak. Jag hade liksom räknat ut att den snart hade gjort sitt, så jag har faktiskt redan köpt en ny. I måndags när vi var på väg tillbaka upp till Umeå och stannade på IKEA i Sundsvall så införskaffade jag den. Så den romantiskt vita med pressade blommor får nu lämna över för sina bruna och silverprickiga ersättare. Eller egentligen inte ersättare, den kanske snarare blir som ett kapitel två eller nåt. Och jag hade tänkt att lägga upp en bild på min nya hjärtelättare och min gamla trostjänare, men kameran låg på laddning så. Nån annan gång kanske.
Annars då? Jo tack, det är bara bra! Anna och jag var och simmade idag. Det fanns kuponger på Umeås simmhall i ett häfte som Norrteamet fick i julklapp av Joel. En hel halvtimme tog vi oss fram och tillbaka som små fiskar längs bassängens längder. Det var helt otroligt skönt! Och sen lite bastu på det med honung i ansiktet, gammal Israel favorit som gör att man kommer att se ut som 40 i hyn när man är 80 år, jag lovar! Valery, den gamla damen som lärde mig det var minsann en riktig pingla trots sin höga ålder! Men, men. Det var lite kuriosa det.
Men simma alltså, wow. Det blir nog min och Annas lördagsförmiddagssyssla framöver. Beach 2007 säger jag bara. Så så fort jag har möjlighet så ska jag göra som Anna gjorde idag, och köpa ett klippkort på simmhallen. Det blir ju billigare så.
Men nu måste jag avrunda. Vi är bjudna på 17 årskalas gånger tre ikväll. Camilla, Rebecka och Emanuel har fyllt år, och vi ska dit! Så taco, tårta och schlager, hur kan man bättre runda av en redan underbar dag!? Och dessutom, ett tillfälle att klä upp sig också. Min favorithobby!

Bless/ JO

onsdagen den 21:e februari 2007

So you think JO know me?

Är du en person som tycker att du känner mig bra. Jag menar du tycker att du känner mig riktigt bra. Kanske bäst av alla? Då finns det bara ett sätt att ta reda på det. Du får helt enkelt göra mitt friend test. Om du vågar...?

JO


PS. Jag vet inte hur den här funkar, man får inte testa sin egen quiz. Men det var någonstans man kunde göra en jättebra quiz? Nån sida. Vart var det? Typ alla höll på med det i gymnasiet på rasterna? Aja, om någon vet så säg gärna till. Denna kändes lite B. Love/ JO. DS.

söndagen den 18:e februari 2007

Suck, nu bloggar hon om kärlek igen

Where have all the good men gone
And where are all the gods?
(Well there's only one God, but you get the poin)
Where’s the street-wise Hercules
To fight the rising odds?

Isn’t there a white knight upon a fiery steed?
Late at night I toss and I turn
And I dream of what I need

I need a hero
I'm holding out for at hero 'till the end of the night
He's gotta be strong
And he's gotta be fast
And he's gotta be fresh from the fight

I need a hero
I’m holding out for a hero 'till the morning light
He’s gotta be sure
And it’s gotta be soon
And he’s gotta be larger than life

Somewhere after midnight
In my wildest fantasy
Somewhere just beyond my reach
There’s someone reaching back for me
Racing on the thunder and rising with the heat
It’s gonna take a superman to sweep me off my feet

I need a hero...


Ja ibland så bara känner man såhär, okey :-) Så där har ni det igen. Jag är svag för hjälteidealet. Inte låtsas hjältar med superkrafter. Riktiga hjältar. Vardagshjältar. De är dem som är ett utdöende släkte. Dem som har lagt machoidealet åt sidan och gärna trampar ner sin stolthet för en flickas skull. Som vågar vara sig själva, stå för vad de tycker och för vad och vem de tycker om! Inför vem som helst! Som om någon frågar: "Vadå, gillar du henne?" snarare svarar "Ja självklart" än "Vet inte?". Som inte skäms helt enkelt! Och som vågar vara romantiska på riktigt, inte bara i teorin.
Märker ni vad som bubblar över eller? Man, I need a man! Ha ha ha! Och dem tror att JAG är feminist :-) Världens mest hopplösa romantiker! Well, well. Men vet ni vad jag mer behöver då? Jag behöver sova, och inte sitta här mer och tramsa mig. Så de så! Så god natt. Imorgon sitter jag i baksätet av en bil hela dagen och lyssnar på min mp3 och läser. Så varför inte skicka mig ett sms? Det skulle jag bli glad av! Så har du mitt nummer, skicka mig ett meddelande vet ja! Jag lovar att svara också, i mån av täckning. Det är ändå Norrland vi snackar om nu va :-) Men tills vi hörs igen så får ni ha det så fint! Sakna mig inte för mycke och käka inte för mycke sötsaker!

Kärlek/ JO

fredagen den 16:e februari 2007

16/2-07



onsdagen den 14:e februari 2007

Bon mon cheri!

Surfade runt lite och hittade den här länken. Man får en gratis tidskrift hemskickad i brevlådan från Kulturchock. Jag valde BON. Välj en du med!

I'm the walrus

Ja, eller schooo som vi säger i Norrland med en inandning. I'm the walrus. För här sitter jag, ensam hemma på alla hjärtans dag, tröstätande Twix white som likt två enorma valrosständer sticker ut ur min mun. Men jag ska inte gnälla. Jag hade faktiskt en "alla hjärtans dags date" inplanerad för idag med min vän Linn, men som jag tyvärr var tvungen att ställa in eftersom femtio procent av min familj (mig då inräknad) tydligen har drabbats av influensan. Och låt mig då tydliggöra en sak utifall att det nu inte skulle vara tydligt nog: Influensa är värdelsöst! Så nog om den.
Man får helt enkelt bara lov att dra det positiva ur livet istället. Jag menar, hade jag inte varit hemma nu så hade jag ju missat den intressanta dokumentären på Svt som inte handla om "Varulvsmannen", inte "Snömannen" utan den fasansfulla "Kurdmannen"!
Kurdmannen är egentligen en vanlig svensk kille med svenksa föräldrar som likt Mowgli i jungelboken har växt upp i en förort (utan vargar) men med bara kurdiska vänner, så hans svenska har en helt naturlig, och riktigt grov brytning. Dessutom så talar han både flytande kurdiska, persiska och spanska. En gettomogul med andra ord. Det roliga var ju också det att när de följde med honom runt för att dokumentera i området där han hade växt upp så tyckte jag mig känna igen vissa av platserna. Och de sa aldrig vart det var han kom ifrån, men efter att ha sett gamla posten och Gotlandsresan så stod det ju klart för mig i alla fall, att smygkändisen "Kurdmannen" kommer ju ifrån Sävja! Jag höll på att garva ihjäl mig! Lite jag ska kändisspana efter honom nu!
Och sen så var det ju mer trevligt som hände idag också. Min ömma moder kom med alla hjärtans dag frukost på sängen till mig, och farmor hade skickat en alla hjärtans dag present till mig i form av ett halsband. Och nu väntar mig en dag i myskläder, mangosorbet och en ELLE-tidning på mig. Så det funkar. Absolut.
Men däremot så var det sorgligt att säga hej då till alla NG-människor igår när utbildningsdagarna var över. Jag är verkligen sämst på det. Jag brukar tänka ner det i mitt huvud, eller alltså typ göra det till "no big deal". Såhär: "Äh, vi träffas ändå snart igen". Vilket vi i och för sig också gör. Men varför det är så sorgligt är bara för att alla är så goa! Eller goa? Dem är underbarat-urhärligt-bäst! På superlativiska. Och man önskar att man kunde ha alla på en armlängds avstånd jämt, så att man bara kan hänga och träffas när man vill! Men så är det inte. Så Jo, deal with it!
Men Linn har jag ju i all fall, och vi ska träffas imorgon istället. Ska bli så kul för jag saknar henne verkligen! Och sen så åker hon ju till Albanien i typ en månad. I och för sig så är jag ändå i Norrland då så att, ja. Men vi håller på att planera för fullt för framtiden nu i alla fall, och vem vet om nya äventyr vankas för den dynamiska duon? Only God. Men spännande är det.
Så nu ska jag fortsätta att avnjuta min alla hjärtans dag. Alla hjärtans dag som jag annars inte har så supermycke till övers för. Kanske för att jag inte har någon som är kär i mig, och uppvaktar mig på en dag som denna. Jag är väl som Joel sa då: "En bitter LO-brud". Det som är så kul, är att jag lätt hade kunnat vara en bitter LO-brud. Och LO-brud det är jag nog, mer än jag anar! Men har man varit där sen 6 års ålder så är nog de chanserna ganska stora. Men med det ibland lite trångsynta som det har fört med sig, så har jag fått väldigt mycke gott också. Och väldigt mycke som jag är tacksam över. En annan sak som jag är tacksam över är att jag nu, sen typ två år tillbaka har haft möjligheten att prova på nya saker på nya platser också och att det är sådant som tack och lov vidgar ens horisonter och sätt att se på saker. Och framtiden den talar för fler nya horisonter. Många fler. Men den t-shirten lär jag nog ändå trycka en dag. "Bitter LO-brud?" Så klockrent.

JO


Ps. Glad alla hjärtans dag på er! 1 Kor 13:1-8 lär oss vad riktig kärlek är. Ds.

torsdagen den 8:e februari 2007

Guess who? Guess man!

Okey, mitt första seriösa inlägg sen min "bloggfasta" handlar om en liten flaska med STOR makt! Helt sjukt. Någon av konsertarna (en kille) hade glömt en liten parfymtester på vårt soffbord. Guess man. Och så började det hela. Hur det slutade? Med att alla norrtjejerna sitter och luktar som trollbundna på sina händer, där de "råkat" spilla lite av den magiska vätskan. Med slöa drömmande blickar, skådar de långt bort ifrån Umeås kyla. Vart? Det begrundar vi endast i våra hjärtan (ja förutom Therese då, hon tänker ju på Samuel) men vi blev som utslagna. Allt jag kan säga är bara: Ahhhhhh det luktar man! Finns det något bättre än kille som luktar gott!? Tror inte det. Eller jo föresten. En egen kille som luktar gott, och som man kan lukta på hur mycket man vill! Det är något som jag ska ha en dag. Men nu kan jag inte skriva mer. Det finns fortfarande lite parfym kvar i flaskan.

JO

Ladies and gentleman...