torsdag 24 maj 2007

Lilla livet

Morgonens låt: Release me/ Oh Laura
Morgonens doft: Nyklippt gräs och syrener
Morgonens sysselsättning: Lunchförberedelser på Cajsa's

Dagens låt: Til kingdome come/ Coldplay
Dagens doft: Lasagne och bratwurst
Dagens sysselsättning: Hämta sommarens schema för H&M's

Kvällens låt: I only have eyes for you/ Jamie Cullum
Kvällens doft: Frisk kvällsvind och kaprifol
Kvällens sysselsättning: Pirates of the Caribbeans 3

tisdag 22 maj 2007

Bye bye Umeå!

Nu ska jag strax dra ut kontakten till datorn och packa ner den, så jag ville bara säga ett sista hej då. Fatta, vi flyttar! Mitt huvud är tomt, jag vet inte vad jag ska säga? Förutom hej då Norrland, och tack för den här gången! I'll be seeing you...

JO

måndag 21 maj 2007

Norrland stal våra hjärtan

Ja, det är titeln på slutkrönikan som jag har filat på enda sedan detta teamårets början. Jag kände nog ganska snabbt nämligen att så skulle bli fallet. Att Norrland på sitt alldeles egna sätt skulle stjäla mitt hjärta. Och jag har tänkt mycket på vad en sådan krönika skulle kunna innehålla. Hur skulle mitt liv se ut, och vart skulle jag vara på väg när detta teamår som då just tagit sin början plötsligt skulle vara över. Och nu när jag sitter här, vad ska jag då skriva? Har detta året blivit allt det jag tänkt, och vad var det som jag tänkte att det skulle bli?
Ärligt talat så visste jag inte speciellt mycket om någonting. Jag hade knappt någon aning alls om vad det skulle komma att innebära. Och om ni har följt min blogg en tid, och kanske till och med läst det inlägg jag skrev i augusti när jag precis bestämt mig för att flytta till Norrland, så vet ni att det blev bestämt väldigt hastigt. Jag hade inte haft en sommar på mig att tänka igenom vad jag ville göra, det vart mest att bara köra på. Och kört på det har jag gjort! Satt upp målen efter vägen och fått se mig själv växa med både prövningar och utmaningar. Och det är ganska coolt också om man läser det inlägg jag skrev några dagar innan jag ens hade tänkt tanken "teama med Ny Generation". Gud förberedde någonting som jag själv aldrig ens hade kunnat pussla ihop av mitt liv just då. Men Han hade en väg. En plan. Och det är jag mer än ord kan uttrycka tacksam för.
Och med det så vill jag nog ändå avsluta det här inlägget. Jag skulle ju kunna skriva så mycket om allt vi och jag har fått göra detta år. Hur jag plötsligt har funnit mig själv fösandes renar över vägen, ätit hamburgare i en källare i Jörn, varit på streetmission i Luleå och liftat med Ingvar till bonden Benny. Men det mesta av intresse har ni ju kunnat läsa om här eller på norrbloggen när den levde. För skulle jag skriva om allt det skulle det bara dränka det viktigaste av allt. Det som jag är mest tacksam för. Det som jag just nämnde. Att Gud förberedde en väg och en plan, för just mig. Att Han har sån underbar omsorg om just mig, och bryr sig så mycke om just mig. Ja Han älskar mig! Och att det samma gäller dig. Visst är det underbart! Kanske låter konstigt, men det är det jag mest lärt mig under det här året. Att Hans ledning, Hans omsorg och Hans oändliga oförtjänta oföränderliga kärlek verkligen finns för mig. Eller kanske egentligen inte lärt mig, men förstått vikten och innebörden av till en mycket större del än förut. Och det är underbart! Så alla äventyr, alla utmaningar och alla resor har verkligen fört mig någonstans på vägen. Någonstans jag aldrig hade kunnat ta mig utan Guds kärlek.

JO


fredag 18 maj 2007

Drawing to an end

Ja tänk snart, riktigt snart, så är tiden här i Umeå över för min del. Idag blev vi klara med det sista kontorsarbetet, och vi har redan börjat att fylla våra banankartonger. Eller rättare sagt, jag har fyllt snart tre banankartonger. Vart kommer alla prylar ifrån!? Men det är mest böcker och lite ljusstakar, tavlor, tidningar och målarsaker.

Men ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga om denna flytt? Det är min sjätte (ja du hörde rätt) sjätte flytt sedan jag flyttade hemifrån. Hur hann jag med det!? Flytt ett och två okey, men sjätte? Eller vänta. Det är den sjunde! Haha. Min sjunde flytt. Snacka om att jag borde ha fått rutin på grejerna.

Igår så hade vi i alla fall "teamdag" här i Umeå. Det var jättemysigt! Först så gick vi till badhuset, simmade solade och "spaade" i bastun med flingsaltsskrubb och honung. Lite senare så bar det av ner mot stan för lite mat. Asiatisk-indiskt blev det. Jättegott! Och efter det så bar det av på bio. Blades of glory var filmen vi såg, och vad ska jag säga om den? Kul. Ibland jättekul, ibland okey. Så betyget blir nog kul.

Och nu är det kulturnatten, eller kulturnatta som det heter här. Så vi åkte ner till stan och gick på Café Station där Pingstkyrkan hade "ungdomsmöte" och UBC-dansgruppen Announce dansade. De var jätteduktiga, men publiken var lite seg. Sen fikade vi där med Sanna, och efter det ut till storatorget för att se på modevisning. Announce-tjejerna skulle nämligen visa kläder för Vero Moda där. Och efter att ha sett ett halvstelt gäng Gina Tricot-modeller så var det befriande roligt när Announce-tjejerna (som faktiskt också har riktiga namn) dansade loss under sin visning. De var superduktiga! Så kul att se! Så Camilla, Sara, Rebecka och Rebecka ni rockade! Big time! Extra stolt blir jag ju eftersom de också är NG-tjejer.

Och nu sitter jag här hemma på Teg och bloggar, förmodligen ett av de sista inläggen ifrån min tid i Umeå. En epok är avslutad, en era går till dvala. Och jag kan ju glad meddela att jag även nu inte bara har jobb för hela sommaren, utan även bostad! Så om någon betvivlade det innan så kan jag ju bara tala om för er, att Gud är god! Och allt löser sig! Så innan jag går mot lite mera packning, och en stunds sömn, så kommer här lite bilder också. À bientôt!

JO






torsdag 17 maj 2007

17:e maj

Grattis Norge! Norges nationaldag har idag firats av mig med nationalsång tillsammans med norska kungen Harald via NRK's (norsk rikskringkastning) nett-TV. Det närmaste jag någonsin kommit 17:e maj i Norge. Next year in Oslo?

onsdag 16 maj 2007

I have a dream

Jag har en dröm. Ingen hemlig dröm. Men en dröm. Ingen stor dröm. En liten dröm. Bland alla andra drömmar. Drömmen om att bli hemmafru. Inte nu. Inte imorgon. Men en dag.

Jag tänkte på det idag när jag stod och bakade äppelkaka och gjorde fika. Tänk att få hålla på så här jämt. Tänk att få va en pysslande, matlagande, bakande, hemmafixande hemmafru. Med ett eget hem. Tänk. Vilken dröm. En dag.

Idag pratar alla om karriär. Och utbildning är viktigt. Men hemmafru det verkar för de flesta som ett fängelse. Ett förlegat ideal. En mardröm. Och ändå min dröm.

måndag 14 maj 2007

Nordskymning

Augusti 2006

På tal om nostalgiska inlägg. Augusti 2006 var en väldigt flitig bloggmånad! Typ ett om dagen! Det måste vara någon form av rekord tror jag?

Resumé

Hej på er! Jag borde egentligen sova vid det här laget, men först en liten snabb uppdatering av life-as-it-is-now. För efter att ha suttit och läst nostalgiska inlägg ifrån svunna tider ur min blogg, så har jag insett vad roligt det är att ha små vardagsbetraktelser ur livet som gått nerskrivna här! Allt ifrån Israelminnen till humlebegravningar. För tänk va mycke man glömmer! Det är så kul, och även intressant att sitta och läsa vad man själv har skrivit för ett, ett och ett halvt år sen. Men nu, innan ögonen faller ihop som de gjorde igår under skräpeurovision, så ska ja försöka hålla mig kort.

Jag har ju varit hemma med lite feber och förkylning under veckan, men är nu så gott som frisk, så det är först imorgon måndag som vi åker upp till Norrland, i stället för förra måndagen som tänkt. Men under tiden så har jag hunnit gå på en arbetsintervju på H&M's, and guess what? Nej inte Guess man. Jag fick det! Från och med 1:a juni så är jag del av ett av Sveriges mest framgångsrika och snabbast växande företag. Nice va? Allt jag kan säga om saken förutom nice, är att Gud är god! Amen!

Sen så var jag på vigsel i lördags också. Carro och David gifte sig, och det var fint. Carro var så vacker! En riktigt vacker brud! Och bara för att alla alltid bara tjatar om bruden så måste jag ju klämma in att David var stilig han med!

Och så idag då. Söndag. Idag var jag på Frälsningsarmén i Uppsala på möte. Joakim Lundqvist predikade och NG hade monter. Det var trevligt, jag gillar frälsningsarmén. Sen åkte vi till konsertarna i Gränby. Jag lagade broccoli-fetaost-soltorkadetomater-med-mera-paj och Rahel gjorde en killer-kladdkaka med mintkrokant. Undra om inte den var en tiopoängare ändå?

Och nu är jag hemma, ska egentligen packa och borde sova. För imorgon, i 90 km/h på grund av släp, så ska vi krypa hela vägen upp till Norrland igen för sista gången. För om en vecka så är det bye bye Norrland. Och nu skulle jag kunna mala på i en evighet (som Carola hade sagt) om hur-sjukt-fort-tiden-har-gått! För det har den! Men ja ja. En annan gång. Så tills vi hörs igen. Sköt om er, sakna mig inte för mycke och gör inget som jag inte skulle göra.

Puss/ JO

tisdag 8 maj 2007

Dagens lista

Tänkte att nu var det alldeles för länge sen jag hade med en lista här. Och jag som älskar listor. Så här kommer den. En dagens tack...

Dagens hälsoprognos: 39° feber, snuva, hosta och huvudvärk
Dagens feberdröm: Om små män i en skog med svamphattar och en sjungande val
Dagens mest spelade album: Snook/ Är
Dagens mest spelade låt: Snälla stanna/ Jonathan Johansson
Dagens jag-är-tröttast-på-album: Salem Al Fakir/ This is who I am
Dagens mest nynnade låt: Missing you/ Christian Walz
Dagens lovsång: Jag älskar dig, Jesus/ Lina Sandell
Dagens lästa bok: Läkeväxter/ Bertil Wahlin-Tidens förlag
Dagens sak ni inte visste om mig: Kan fortfarande ha mina jeans ifrån åttan
Dagens födelsedagsbarn: Emma Jonsson 20 år! Hurra hurra! Och grattis!
Dagens experiment: Sårsalva av grodblad, vitlök och olivolja
Dagens undran: Hur i all världen ska man äta och andas samtidigt när näsan är täppt?
Dagens konstigaste: Mina feberdrömmar
Dagens finaste textrad: "Och ingen, nej ingen, har älskat som du"
Dagens rufsigaste ögonbryn: Det högra
Dagens finaste: Du!
Dagens lunch: Kycklinggryta såg jag att det var, känner dock ingen smak, men de andra sa att den var god
Dagens mysigaste: Mina mysbyxor
Dagens känsla: Ett svagt bultande "whom whom whom" i huvudet, men ändå ett leende
Dagens mobilfoto: Dragkedjan på min necessär, böjde sig som ett hjärta
Dagens inbillning: Att jag ser hjärtan överallt, necessären, vattendroppar till och med mitt lilla sår på handen. Love is in the air?
Dagens missupfattnig: Trodde min mor var sjuk och hemma, hon var visst bara ledig
Dagens godis: Ingenting smakar ändå någonting för mig just nu, men lite choklad och en kram skulle va fint
Dagens måste handla: Nässpray, mjuka servetter!
Dagens "kommer-förmodligen-inte-att-hinna": Ingenting utanför hemmet. Boring.
Dagens dagdröm: Att vara ute vid havet utanför Gävle vid Rullsand en vacker sommardag
Dagens önskan: Att få gå på SPA! Massage, inpackning, vaxning! Frisören! Give me!
Dagens tidsfördriv: Mellan sova-vila-snyta? Ska nog måla lita på en tavala som jag håller på med
Dagens goda gärning: Det var inte jag, det var min syster. Hon bytte sin säng mot min madrass för min skull

Love/ JO

måndag 7 maj 2007

7/5-07

Idag var det exakt ett år sen som jag kom hem ifrån Israel. På dagen. Och även om det känns mer som ett par månader sen just nu i minnet, så verkar samtidigt en evighet ha passerat. Relationer har förrändrats. Jag känner personer nu som jag inte ens visste existerade för ett år sen, och andra som jag kände då har jag i stället tappat kontakten med. Så undra vilka jag kommer att känna, och vad jag kommer att göra om exakt ett år ifrån nu?

JO

söndag 6 maj 2007

Sista strecket

Helt slut, det var vad jag kände mig när sista strecket eyeliner var draget, sista skäggstubbet förstärkt och sista lockarna uppfästa med de sista hårnålarna. Puh. Men nu är det inte jag som har jobbat hårdast. Jag måste bara säga det igen, de har varit så duktiga med upsättningen av "Låt oss aldrig glömma". Verkligen. Och jag skrev ju att min syster var grym i sina två första föreställningar, men vet ni? Hon var till och med ännu bättre i den sista. Hon fick mina tårar att rinna, än en gång. Hon har så mycke potensial i sig. Syster, jag älskar dig, det vet du! Och jag är så stolt över dig. Du är grym!

Men som sagt nu är det klart, och trött det vart jag. Känns som om jag har varit i Lilla Teaterns kulisser sen jag kom ifrån flygplatsen i onsdags, och när jag tänker efter så är det precis vad jag har gjort också. Faktiskt direkt ifrån flygbussen och dit. Men nu är det klart. Och någonstans här i det sista så tappade jag min röst där i kulisserna också. Men den brukar få nog av mig och ta time out minst en gång om året, så det var väl dags nu. Men jag är ganska söt när jag är hes.

Men när jag som jag tidigare nämnt hade lagt sista handen till kvällens föreställning så smet jag faktiskt iväg. Har man sett den sju gånger så gör det inte så mycket om man missar en, även om det är sista. Och min syster hade gjort sina i huvudrollen färdigt. Istället blev det pizza, fruktsallad och film med Rahel, Emanuel och Nathanael. Urmysigt! "Babel" såg vi, och jag gillade den. Fantastiskt foto, och en story som aldrig tappade. Vad den handlade om? Människoöden. Och allts, oavsett cirkelns storlek, sammanhängande. Intressant. Och vackert. Några udda inslag, men det handlade ju om människor så. Och om jag kan rekomendera den? Det har jag ingen aning om. Jag gillade den, det är allt jag kan säga.

Men det var i alla fall störtmysigt. Och nu sitter jag här och skriver och lyssnar på "Til kingdom come" med en avocado i handen. Bra avslut på en skön dag. Och imorgon är det söndag, sen är det måndag och efter det kommer tisdag. Då far vi tillbaka till Umeå, Anna och jag. Men innan det så ska jag följa upp lite jobbansökningar, köpa symaskinsnålar och inte köpa de där lite lagom korta väldigt snygga vita jeansen som jag inte behöver. Så att ni vet.

Puss och god natt/ JO

fredag 4 maj 2007

Stående ovationer

Jag hade tänkt att kalla det här inlägget för "syskonskryt" men då hade ni säkert inte orkat läsa det. Så man får ju vara lite smart också va. Om man vill få ut det man vill ha sagt det vill säga. Men det är i alla fall precis vad jag tänker göra nu som den tänkta rubriken löd. Syskonskryta. För kom igen, om regissören som har sett upsättningen flest gånger av alla, och teknikern som sett den nästan lika många, båda kommer av sig och glömmer att sänka ljuset och köra nästa filmklipp för att de båda börjar att gråta när min syster spelar, då är man bra! Nej inte bara bra förresten, utan som jag skrev igår, fantastisk! Så det var väl bara det jag ville säga. Gumman du rockar! Keep it up!

JO

torsdag 3 maj 2007

Sköna maj välkommen

Nu är det maj! Som i månaden strax innan sommaren! Skolavslutningsmaj! Måste-se-till-att-sommarjobbet-är-fixat-maj! Maj! Ja, jag tror ni fattar. Frågan är: "Gör jag?" Det här året har nog varit det snabbaste året i mitt liv. Aldrig förr tycker jag att ett år (läses läsår) har gått så här fort! Men det har varit kul också, mycke kul!
Nu senast har jag varit ledig några dagar och hälsat på vänner. Det var så skönt. Att bara få vara ledig, och borta. Inte ledig och hemma, eller ledig och på basen i Umeå. Utan ledig. Det var ljuvligt. Och nu så är jag hemma i Uppsala igen. Jag agerar sminkös, tydligen den enda också, i en uppsättning som min gamla gymnasieskola sätter upp nu 2-5 maj på Lilla Teatern i Uppsala. "Låt oss aldrig glömma" heter den och handlar om tiden i andra världskrigets efterdyningar och om överlevandes återblickar. Väldigt bra faktiskt, de är jätteduktiga! Och min syster är en av två tjejer som delar på huvudrollen. Och båda föreställningarna, idag och ikväll är det hennes tur. Undra vem som är mest nervös, hon eller jag? Nej då. Det måste vara hon. Jag är inte så nervös faktiskt, hon är jätteduktig och jag vet att hon kommer att göra ett fantastiskt jobb i rollen som Ellie.
Men nu måste faktiskt jag också bege mig av och åka mot Lilla Teatern, om jag ska göra ett fantastiskt jobb som sminkös, slash frisör, slash moraliskt stöd det vill säga. Så so long, på återseende.

JO