torsdag 28 april 2011

Mysdag trots sjukstuga

Dylan har varit lite småkrasslig i några dagar nu, hostat och snorat och så. Och som om inte det skulle vara nog så vaccinerades han igår. Men det gick faktiskt hur bra som helst. Över förväntan! Inte en tår fällde han, bara två små gnyende pip när de stack in de långa nålarna i hans små knubbiga lår. Så jag är en tacksam mamma till en cool kille! Hade varit mycke värre för mig med om han hade grinat hjärtskärande som ungen innan oss. Hua! Men det gick ju bra.

Idag har vi dock försökt att hålla oss inne, trots det fina vädret på förmiddagen. Men en liten tur till ICA var vi tvugna till i alla fall. Och som tur är så passerar man fårhagarna på vägen dit. Och allt som rör sig och har päls är ju hemskt spännande tycker Dylan. Så vi stannade lite och kollade på de nyklippta fåren och de små lammen. Och för att locka dem närmare så plockade jag lite långt gräs och maskrosblad och sträckte åt dem. Och då kom de, nästan hela flocken! Dylan tyckte att det var buskul när de mumsade grönt och skrattade varje gång de nafsade från min bukett. Men plötsligt märkte jag hur fårens uppmärksamhet vändes från mig, och ser hur Dylan sträcker fram sin bulle till fåren. Och det är ju klart, jag hade också föredragit kardemummasnäcka före gräs och maskrosblad.

Kär i en mening

Kan ni också bli det? Kära i en mening. En rad ord som när ni läser den hoppar rakt av sidorna och in ert hjärta. Något man kan relatera till och känner att man förstår. Det hände i alla fall mig idag.

Jag läste just att en känd kristen predikant vid namn David Wilkerson omkom igår i en bilolycka. Han blev 79 år gammal. Han är bland annat känd för att ha arbetat bland kriminella gäng och missbrukare i New York från 1958 och framåt. Hans självbiografiska bok "Korset och stiletten" blev även film 1969. Och igår, samma dag som han gick bort så publicerade han ett inlägg på sin blogg. I den texten var det en mening som fångade mig, och i den meningen tre ord som bara fastnade. Orden var: "Trust beyond hope". Och när jag läste dem kände jag bara, där har vi det. Det är så jag känner. Med mitt liv, med min kristna tro, med allt egentligen. Tro eller tillit bortom hopp helt enkelt.

Det sägs ju att hoppet är det sista som lämnar människan. Och det må vara sant. Men det är sedan, när hoppet har lämnat, vad kommer då? För mig är det just det, tron. Fast jag tycker att engelskans "trust" säger det bättre. Det är inte bara tro, det är tillit också. Förtröstan om man så vill. Och jag menar inte bara för vad som kommer sen, alltså efter livet. Utan för varje dag. I varje situation egentligen. Även om något ser hopplöst ut, så tror jag ändå på en lösning. Kanske till och med en bättre än den jag tänkt mig från början. Och ibland bara litar jag, fast jag inte kan se lösningen, eller något ser ut som ett misslyckande. För du vet aldrig vart något leder dig, förens du ser tillbaka.

Det finns en vers i Bibeln som säger ungefär samma sak, och som jag ofta har läst när jag gått igenom svårigheter. Det står i Romarbrevet kapitel 8 och vers 28 att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa. Det kanske låter som exklusiva klubben: "Dem som älskar Gud". Men det är ju var och ens val egentligen, att tro på och älska Gud eller inte. Och det är så många gånger som jag har upplevt detta som sant. Att något som ser ut som misslyckanden för stunden visar sig vara starten på något bättre. Och ibland upplever jag ingenting alls, jag bara tror ändå. Trust beyond hope.

Ibland blir det lite tunt

Fint väder ute och mycke att göra inne är lika med dåligt bloggande. Tyvärr. Men så är det ibland! Håller på med slutspurten på brudklänningen jag syr nu, har skickat in två tryck som ska tryckas på t-shirts som jag sålt och klär om en fåtölj. Och när jag inte gör det så är jag ute och myser i solen och våren med Dylan. Och hade det inte varit för att kvällarna också varit rätt så bokade med trevligheter som middagar och mys ett tag nu, så hade det nog inte blivit så farligt tunt här på bloggen. Men nog med ursäkter nu. Jag säger som min man brukar säga: "Ursäkter är som armhålor. Alla har ett par, och de stinker." Så hoppas vi på mer frekvent bloggande framöver!

söndag 24 april 2011

Påskhelgen och påskblusen

Och så var en fin påskhelg med svärföräldrarna i Karlskoga till ända! Jättemysigt och fint har vi haft det, men oj så skönt att komma hem efter några dagar på vift också! Och att komma hem till ett renstädat hem dessutom, som fortfarande doftade av rengöringsmedel och fönsterputs efter vårstädningen var faktiskt riktigt ljuvligt!

Supervarm och härligt har vi haft det också! Och barfota i loafers kändes inte helt dumt! En kul grej jag kom på sen var att jag hade just den här blusen påsken för två år sedan. Den är numera således alltså officiellt min påskblus. Fast då sportade jag den utan mage, med en annan kavaj och istoppad i kjol.

Här är en annan som också fick vara med på en dagens. Stilig i nya chinos, finaste skjortan som vi även skulle kunna titelera söndagsskjortan, eftersom den för tillfället åker på nästan varje söndag och fina röda Conversen. Så såna är vi. Påskblus och söndagsskjorta. Jag menar. Varför ge upp ett vinnande koncept?

Aldrig alla rätt

Glömmer jag inte själva kameran så glömmer jag datasladden. Och kommer jag mot förmodan ihåg både kameran och datasladden, ja då glömmer jag laddaren istället. Och så var fallet denna gång. Så kameran dog igår förmiddags. Men, jag måste säga att det har fått mig att inse att kameran på iPhonen ändå är helt okey. Den är faktiskt bra, och man klarar sig rätt långt på den. Tror jag fortfarande associerar den för mycke med gamla mobilkameror. Men. Det vore ju nice om jag kunde pricka in alla rätt när jag packar med mig digitalkameran. Nån gång i alla fall.

Säkert för någon annan, men inte för mig.

Ikväll var vi och hyrde film. Vi valde tillslut "Fair game" med Sean Penn och Naomi Watts, en verklighetsbaserad film som jag fann både sevärd och bra. Men när vi stod där på hyrstället så fann jag även något helt annat. Nämligen en hel drös med filmer, alltså seriösa filmer, men med de mest värdelösa titlar och undertitlar man kan tänka sig. Så dåliga att de nästan blir bra. Och för bra för att inte dela. Eller vad säger ni, blir ni inte lite sugna på en filmkväll när ni ser dessa fodral...

Det här var det första fodralet som fick mig att inte kunna låta bli att smygfota inne bland hyllorna. Vampire Girl vs. Frankenstein Girl. Seriöst. Eller så är det bara jag som inte förstår? Men nej. Seriöst? Mary Shelley lär ju vrida sig i sin grav och ångra att hon någonsin skrev boken.

Okey, här är en av mina personliga favoriter. Och den här måste jag erkänna att jag nästan blir lite sugen på att se. Men bara nästan. Undertiteln "Fight to cheer another day" i kombination med Charlies Angels-framsidan med de tre cheerleadersen med svärd. Det här kan ju sluta precis hur som helst ju! Eller förlåt mig. Precis hur kasst som helst menar jag ju. Och jag måste åter få fråga. Seriöst?

Sen har vi den här. Den här anser jag egentligen inte ens behöva någon närmare förklaring. Men det var framför allt undertexten som fångade mig. Och skräcken i hans ögon. Och det faktum att den stod bland nyheterna. Hade jag bara sett den och gissat vilket år den kom ut hade jag nog sagt 1992.

Och till sist. Ännu en av alla dessa versus-filmer. Men hallå. Alien vs. Zombies? Zombies!? Rymdvarelser som dödar människor som redan är döda. Eller förlåt. Är levande döda. Säkert jätteläskigt och skräckinjagande gjort. Men vart går egentligen lågvattenmärket för hur långsökt en filmtitel får vara? Jo just det. Cowboys and Aliens.

fredag 22 april 2011

En sån där skön dag mitt bland alla andra dagar

Idag har vi haft en skön slapp dag i Karlskoga. Nästan försommarvärme, men åtminstone riktig vår! Vi har bara tagit det lugnt, ätit gott och promenerat runt. Framåt kvällen blev det dock lite kyligare, varav Dylan här sportar min leopardsjal. Han ser möjligtvis något obekväm ut med den lösningen, men dock stylisch!

Vi var ute ända tills Dylan inte ens tyckte att gunga var roligt längre. Då gick vi hem och spelade Risk. En riktig helgdag med andra ord!

Jag och svärmor.

Gone baby gone

Sitter i bilen på väg till Värmland. Ska fira påsk med svärisarna och svägerskan där. Det ska bli väldigt fint! Var ett tag sen vi träffade dem nu. Mina morföräldrar bor också där, så hos dem ska vi också hälsa på. Dylans gammelmormor och gammelmorfar således. Han har även en gammelgammelmormor, men hon bor i nordligaste Nordnorge så dit hinner vi inte i helgen. Glad påsk på er!

torsdag 21 april 2011

Hooked on an Instagram

Ja nu har jag testat ett tag, och jo, jag är fast. Instagram är faktiskt riktigt kul tycker jag. Min kopp te helt klart. Och för oinvigda så är det i första hand en typ av fotopublicerings-app till iPhone. Den finns dock även till andra smartphones, och du kan välja att också publicera dina bilder på Facebook eller via Twitter. Men för att se hela någons Instagram-flöde så måste man gå in via appen. Annars ser du bara en bild åt gången.

I övrigt är det lite som en blandning mellan en blogg och Twitter. Du publicerar och de som följer dig får upp dina bilder i sitt flöde, tillsammans med bilderna från de andra de följer. Och sen kan du både "gilla" och kommentera på de bilderna. Först tyckte jag att det verkade onödigt, speciellt när man redan bloggar, men efter att ha testat ett tag nu så förstår jag grejen. Det är liksom i ögonblicket. Du tar bilden, snabbediterar den med färdiga filter och tilt-shift om man vill, skriver någonting kort till bilden eller bara publicerar den som den är. Det går så fort liksom. Du fångar ett ögonblick. Och det är det som gör det så roligt tycker jag.

Det är absolut ingen ersättning för bloggen, snarare ett komplement. Men det är smidigare än att mobilblogga tycker jag. Och roligare. Dessutom är det gratis, vilket ju alltid är ett plus. Så vill ni följa mig på Instagram så heter jag "byjowithlove" där med. Annars kan ni ju se bilderna ibland när de passera i mitt Twitter-flöde lite längre ner i högerspalten. Här nedan kommer några bilder som jag lånat från mitt eget Instagram-flöde. Men utan bildtexten.







onsdag 20 april 2011

Nybakat

Idag gjorde jag något jag sällan brukar göra. Jag bakade muffins. Eller cupcakes om man så vill. Jag brukar dra mig för det då jag oftast tycker att de blir så tråkiga när man gör dem själv. Torra eller bara allmänt trista i konsistensen brukar vara problemet. Och då känns ju allt arbete man har lagt ner så bortkastat. Men idag vågade jag mig alltså på ett nytt försök. Efter att hon vars brudklänning jag håller på att sy hade med sig chokladmuffins som hon bakat själv till senaste provningen. De var jättegoda! Verkligen! Så jag frågade efter receptet. Hon hade använt sig av ett recept från Leila Lindholm, och som tur var så fanns det att hitta på nätet! Både hon och jag gjorde dock samma ändringar i det. Vi strök lavendeln, och krämen på toppen. Och istället för att smälta i chokladen i smeten så hackade vi den grovt och blandade i. Jag toppade även med lite vit choklad. Och de blev finfina!

Mannen föreslog även den geniala idén att de skulle intagas med ett glas Oboy. Där kan vi snacka om chokladchock! Jag tror jag dog en smula.

Sorry borry

Jag har varit ganska så dålig på att svara på kommentarer nu på sista tiden. Förlåt för det! Jag vill hemskt gärna svara när ni är så fina och skriver. Så jag ska skärpa mig! För ni ska veta, att varje gång jag får en kommentar så blir jag så hjärtans glad! Det är ju liksom min enda bekräftelse på att det faktiskt finns någon där ute som bryr sig ett skvatt om vad jag skriver. Visst, besöksstatistik är kul. Men det visar ju bara att folk läser. Inte vad de tycker. Så vad de flesta sen tycker det har jag ingen aning om. Om man ser till statistiken. Jag famlar i mörker. Men de villkoren är jag ju med på. Det är en blogg och inget forum. Och jag tjötar så gärna på jag. Men det är aldrig så roligt att tjöta, som när man får kommentarer. Så är det ju bara.

De gifte sig fint

I förrgår hade maken den goda smaken att överaska och komma hem med jordgubbar! Det är inte för inte jag är gift med honom!

Så jag kontrade med att ha den goda smaken att doppa dem i vit choklad och sedan kyla dem. Det blev precis som oss. A match made in heaven. Smiley.

The dagens of the gårdagen

Igår hade jag lyxen att ha en egen dagens-outfit-fotograf. Det är inte varje dag minsann! Oftast heter den fotografen stativet eller spegeln. Så det var nice! Men det är inte utan att man känner sig lite fånig när man står där och poserar inför en annan person. Men vadå. Jag poserar ju egentligen inför några hundra personer varje gång. Jag får göra som på teatern. Jag låtsas att ni alla är nakna.

Här verkar jag dock ha tappat något. Vi kan kalla det fokusen. För sen glömde jag kameran hos mina föräldrar. Men här är jag nu! Och här är gårdagens dagens.

tisdag 19 april 2011

Tävlingskuriosa

By the way. Det är tredje gången en Anna vinner en tävling här hos mig. Och ja det är ju alltså inte samma Anna alla tre gångerna då, utan tre helt olika Annor. Har alla Annor månntro ovanligt mycke tur i spel? Eller är det enbart något lokalt förekommande på min blogg? Någon Anna som kan svara på det? Och är det någon annan som har vunnit som kanske heter Anna i andra namn till exempel? Sträcker det sig så långt liksom? Många frågor i denna sena timma. Kanske får jag svar, kanske får jag fortsätta att undra, och skicka vinster till kvinnor vid namn Anna. Vad vet jag. Nu blir det lite "Mad men" i alla fall. Så mycke vet jag. Och var inte ledsna om ni inte vann. Det går fler tåg. Inte just idag då. Men en annan dag. God natt på er där ute i stugorna!

/JO

And the winner is...

make a gif
Och den jordgubbsformade plånboken går till... Anna C! Stort grattis till dig! Maila mig bara din adress på byjowithlove[at]hotmail.com så skickar jag lite försommar i fejkskinnsformat till dig! Grattis, grattis, grattis!

måndag 18 april 2011

Och ni är så snälla och säger ingenting

Men hjälp mig! Jag har ju totalt glömt att dra en vinnare i förra veckans Tisdags Tävling! Får bli bums imorgon! Sånt kan man ju inte göra i all hast, det måste vara noga och rättvist! Så det gör vi imorgon! Men framför allt... I am so sorry alltså!

Det är inte lätt när det är svårt

En nyfiken ettåring som vill upptäcka. En mamma som inte vill ha sopor och bestick i en salig röra på golvet. Och konflikten där emellan. Några skåp har fått barnsäkra öppningskrokar, men det är ett pill att skruva i dem alltså. Så besticken skyddas av ett skohorn och skåpet under diskbänken en diskborste. Är det inte snyggt så säg!

Trevligheter av igår

Igår var en kanonfin dag! Och då menar jag inte bara över tjugo plusgrader och strålande sol ifrån klarblå himmel! På morgonen var vi i kyrkan på söndagsmöte, och efter det var vi hembjudna på söndagsmat i Storvreta hos finaste familjen på Solstrålevägen! Supergott och jättemysigt var det!

Dylan ockuperade, möblerade om och stortrivdes ute i solen på deras balkong! Söndagssnygg i skjorta som han fått i julklapp av moster Josefine och så hade han sina fina röda Converse som han fått av Joel också.

Själv såg jag ut såhär, hela dagen. Silver, puder och vitt. Börjar få en riktig kalaskula nu! Och bebisen där inne alltså. Ojojoj. Igår trodde jag på allvar att den skulle ta sig ut genom magen! Vilken vilde! Helt galen! Och jag som tyckte Dylan var livlig i magen. Men såhär crazy bananas var han inte. Inte såhär tidigt i alla fall. Vi får väl se hur det artar sig, med en fjärdedel av denna graviditet kvar. Ha en superfin start på veckan nu!

lördag 16 april 2011

Sånt att gosa med

Idag har jag sytt nya kuddar till Dylans rum. Stora "sitta-på-golvet-och-mysa-kuddar" i gult med vita moln.

Och så fort jag la ner dem inne på hans rum så skulle de testas! Som tur var så fick de med beröm godkänt. Skönt! Dock har jag en baktanke med dem. De blir nog lika mycke "mamma-kan-ligga-på-golvet-och-vila-medans-Dylan-leker-kuddar". Inte sämre för det!

fredag 15 april 2011

Bara sådär

Åh! Kom just på en tävling för nästa tisdag! Verkligen inget märkvärdigt, men jag tycker det ska bli kul! Tror att jag har bestämt ett pris också. Den här bloggen alltså. Den bara tar min tid och mina pengar, och ändå så tycker jag att det är så rackarns kul. Logiken i det tack? Helt crazy bananas, det är vad det är. Crazy bananas, men kul! Och det här visade sig bli kanske det mest random inlägget på länge. Det är därför man inte ska blogga efter klockan 23.00 en fredag kväll när man egentligen inte har något vettigt att säga. Note to self. Point not taken.

Don't forget!

Det går bra att anmäla sig till tävlingen fram till och med klockan 22.00 ikväll. Sen är den avslutad, och vinnaren presenteras i helgen!

torsdag 14 april 2011

Dagens 14/4-11

Idag har vi hemmaslappat hela förmiddagen, jag och Dylan. Eller slappat och slappat. Tvättstugan har stått på schemat, tillagning av lunch och barnmat lika så, och så lite sömnadsarbete på det. Men det är helt klart en hemma-slappa-outfit idag i alla fall, komplett med Moheda trätofflor och allt! Men nu ska jag faktiskt slänga på mig strumpbyxor och mockasiner istället, för nu ska vi ut en sväng på äventyr i vårsolen! Vi ses!

onsdag 13 april 2011

Dagens 13/4-11

Kamoflerad kanonkula.

Kamoflerade naglar.

tisdag 12 april 2011

Om arbetsfördelning och sånt

Alltså, hos oss fungerar det ungefär såhär. Jag bakar.

Dylan smakar.

Dylan kladdar.

Jag städar.

Tror definitivt att jag måste sätta mig ner med honom vid givet tillfälle och försöka förhandla om villkoren lite. Känns ju onekligen som att jag har dragit det kortaste strået av oss två.

Det är dagarna som går som är livet

Mannen la upp den här bilden på sin Instagram och frågade sig: "Vart tog min lilla bebis vägen?" Jag kan inte annat än att göra det samma.

Tisdags Tävling 12/4-11


Tävling!
Då var det dags för en regelrätt Tisdags Tävling igen! Och jag kan ju börja med att säga att det tyvärr inte blev någon tävling förra veckan, på grund av för få deltagare. Men det var ju en specialare, så på det viset kan det gå då. Men nu kör vi en vanlig!


Priset!
Denna gång ligger en liten Marc Jacobs inspirerad jordgubbs-plånbok, som dock är från H&M's i potten! Tyckte den var lite vårig och fin, och tänkte att det kunde passa nu när våren äntligen är här!


Reglerna!
Vi kör på enklast möjliga regler denna gång! Och då blir det lottning som gäller. Men, man ska ju alltid kunna öka sina vinstchanser ändå tycker jag. Anstränga sig lite extra om man vill liksom. Så vi gör så här. Först och främst så har du en vinstchans genom att lämna en namngiven kommentar på detta inlägg. Endast en kommentar per person!


Har du sedan en egen blogg så kan du också länka till tävlingsinlägget i ett inlägg där, och då får du sedan kommentera på detta inlägg igen. Länka då till din blogg i kommentaren genom att klistra in länken dit. Då har du en vinstchans till i dragningen sen.


Och vill du till sist öka dina vinstchanser ytterligare så kan du "gilla" BY JO WITH LOVEfacebook och sedan kommentera på tävlingsinlägget där. Du måste alltså vara med i gruppen för att kunna kommentera. Viktigt då att också kommentera på just tävlingsinlägget! För det är bara därifrån och från kommentarsfältet på detta inlägg som jag sedan tar namnen till lottdragningen ifrån!


Tävlingen stänger nu på fredag klockan 22.00 och vinnaren presenteras sedan under helgen! Lycka till!


Länk till tävlingsinlägget för bloggpost: http://www.byjowithlove.com/2011/04/tisdags-tavling-124-11.html




Obs! Tävlingen är inte sponsrad. Vid pristävlingar så är det alltid jag själv som står för inköp av pris, om inget annat anges. Så att ni vet!

Tävlingen är stängd! Vinnaren presenteras i helgen!

måndag 11 april 2011

Gör ni det med?

Ibland kan jag sitta på Hemnet och drömma mig bort i sånt här.

Renoveringsobjekt med potential.

Trots att värmepannan från 60-talet är helt kaputt, taket ifrån 20-talet ännu mer kaputt, och till och med kommunalt vatten är avstängt.

Kök och badrum ska vi inte ens gå in på. Men priset brukar däremot vara överkomligt. Märkligt nog.

Och när jag sitter där och tapetserar, slipar golv och ritar om planlösningar som bäst i min fantasi så kommer plötsligt någon in i mitt huvud och stör hela min drömvärld. Eller stör. Han bankar sönder luftslottet jag byggt med ett enda hammarslag. Och allt jag hör är: "Hur tänkte ni! Ni har ju för pip-pip ingen plan!"

Men trots att han kraschat så många luftslott för mig, så känner jag ändå någon sorts tacksamhet till Anders. Så tack, Anders. Kanske får jag veta i evigheten hur många timmar i fuktskadade 20-tals fastigheter utan vatten och avlopp du sparat mig och min familj. Men fortsätta att drömma mig bort, det kommer jag nog ändå att göra. Drömmarna får bara lite mer realistiska slut nu, sen Anders kom in i mitt liv.

Tagning två

Det här med att återanvända snittblommor, det är en bra grej det! Nu är det ranunklarna som har hamnat i andra-chansen-vasen. Omsnittade och med nytt vatten lever de minst i några dagar till. Det är så värt det! De fyller en vecka imorgon. Gäller att få upp användning per krona så att säga. Även om man fått dem.

söndag 10 april 2011

BBQ

Jag känner ett plötsligt behov av att äta grillmat. Men vi har ingen grill. Jag måste se till att bli bjuden, och det snart! Jag känner en craving komma smygandes. Varför kommer de alltid, alltid strax innan läggdags. Jag orkar inte. Mat!

Vilken söndag. Eller. Upp som en pannkaka och ner som en sol.

Klockan 14:04 idag tittade jag på klockan på mikron och konstaterade suckandes att dagen just börjat för min del. Och skulle man nu mot förmodan precis råkat trilla in här som en helt ny bloggläsare så nej, jag är ingen partyprinsessa med dagen-efter-sviter. Bara en gravid småbarnsmamma som nu faktiskt ska börja lyssna på barnmorskan och äta de där gripande järntabletterna som hon säger att jag behöver. För om uttrycket "sänkt" betyder några meter under ytan, så låg väl jag och kramades med Titanic imorse när Dylan vaknade. Och då var klockan ändå nästan halv nio. Speciellt sent gick jag inte och la mig igår heller. Ja inte senare än vanligt i alla fall, när mannen är bortrest.

Sen var jag zombie. Gick runt i morgonrock och tofflor och kraschade mellan sängen, golvet och soffan beroende på vart lillen befann sig för tillfället. Så när han somnade vid halv elva så var sängen min destination. Tyvärr vaknade han tio minuter senare och hade dunderkakat. Bara att byta på honom och försöka lägga om. Men då var han inte alls lika sugen längre. Han hade liksom fått en powernap på tio minuter. Själv hade jag precis hunnit landa med huvudet på kudden efter att ha plockat upp efter hans tidigare framfart. Men sen verkade han hitta tillbaka till tupplurslusten som tur var. Så en timme senare, runt halv tolv så slocknade vi båda. Och som vi sov! Tror den var tjugo över ett när han började snacka inifrån spjälsängen. Så då drog jag mig upp och fixade lunch till oss båda. Och efter den så är vi tillbaka där det här inlägget började. Klockan 14:04.

Men sen bara vände det. Solen sken ju och det var så varmt så jag lät balkongdörren stå öppen på vid gavel. Balkongen är i söderläge och i lä, så det blir ofta väldigt varm där. Inte mig emot alls! Sen satte jag på lillkillen skor, mössa och scarf och så började vi vårstäda balkongen. Vi till och med dammsög den. Overkill kanske, men nu är den ren och redo att bebos igen efter att ha stått övergiven hela hösten och vintern. Och Dylan älskade att vara på balkongen! Han stod gärna vid gallret och tittade på allt som försegick där nere på gården. Speciellt efter hundar spanade han. Och fick han syn på en så märkte man det direkt på att han utbrast i ett glatt: "Åh, voff!". Så vi var där ute resten av eftermiddagen i princip. Tills mannen ringde strax innan fyra, och sa att han och min pappa som hämtat honom var på väg från flygplatsen och att de stannade och köpte med sig pizza till oss. Och så var förmiddagens dunkla dimma glömd! Så vad är motsatsen till upp som en sol och ner som en pannkaka? Upp som en pannkaka, och ner som en sol? Ja, så säger vi.

lördag 9 april 2011

En till

Och tavelväggen den fortsätter att växa och föröka sig, som om den hade ett eget liv. En liten ny, den minsta som skådas på bilden, tillkom igår. Jag gjorde även en till, men den måste jag fixa någon upphängningsanordning på innan jag kan hänga den på väggen. Jag tror jag kommer att fylla hela väggen snart!

Rosett-tavla

Här kommer de utlovade bilderna på min nypysslade rosett-tavla!



Like a... virgin?

Mannen har åkt till Halmstad över helgen. Sista inplanerade resan med jobbet på denna sidan av året. Andra sidan vet vi inte så mycke om än. Andra sidan som i efter semestern och efter att bebis nummer två har kommit och allt sådant. Så jag stämmer upp till sång, ännu en gång!

Like a grass widow
Oh!
Left for the very last time
Like a gra-a-a-a-ass
From now your weekends
Will be mine!

Jag är väl inte tillräckligt chic för att förstå

Alltså. Ursäkta. Men råbiff? Vad är grejen?

-Hej! Jag skulle vilja ha en ostekt hamburgare utan bröd, sallad och dressing.
-Var det bra så?
-Nej, släng på ett ostekt ägg också!
-Något mer till det?
-Ja varför inte. Ta lite rå lök också.
-Bra så? Det blir tvåhundraåttiofem kronor tack!

Jag har tänkt på en grej

Det här med outfitbilder. Jag tänker på det lite nu och då, eftersom jag lägger upp det ibland. Och när jag tänker på det så resonerar jag ungefär såhär. Det här är ju uppenbarligen ingen modeblogg, det står nog helt klart. Men. Jag tycker att det är hemskt kul med kläder, och har alltid gjort. Så en av orsakerna till att jag lägger upp bilder på vad jag har på mig, är helt enkelt för att jag själv tycker att det är ett kul och inspirerande inslag i andra bloggar som jag läser. Både i modebloggar och mer allmänt inriktade bloggar. Så jag lägger inte så mycket prestige i det. Det är bara kul, och förhoppningsvis lite inspirerande också.

Men ibland känns det just lite pretentiöst när jag sitter där och ska lägga upp en outfit. Säkert bara för att jag själv associerar till de som verkligen lägger möda och vikt i det, och som gör det bra också! Och så tänker jag att jag hoppas att folk förstår att jag inte gör det. Alltså lägger så mycket vikt vid det. Klart jag kan lägga möda på vad jag ska sätta på mig, speciellt om det är till något speciellt tillfälle. Men jag försöker sällan göra något "fashion statement" om ni förstår vad jag menar. Bara göra något fint. En fin outfit helt enkelt.

Så! Det var vad jag satt och grubblade på här på morgonkvisten.

fredag 8 april 2011

Tack

Just nu är jag ett: Fortfarande mätt nästan fem timmar senare efter fina burgers och efterföljande Ben & Jerry's. Och två: Totalt jättelycklig och tacksam över en väldigt fin kväll, med väldigt fina vänner! På det hela taget lycklig, mätt och tacksam. Och med det önskar jag er en god natt, och en fin start på helgen!