torsdagen den 27:e september 2012

Höst i New York!!!


För ett par veckor sedan så släppte mannen the bomb! Vi ska till New York i november!!! Bara han och jag! En långhelg, torsdag till måndag. Om jag ser fram emot det!? Snacka om morot nu mitt i all renovering och sen flytt och allmänt hektiska liv just nu! Jag har drömt om att åka till NY så länge nu! Det närmsta jag kommit till att vara där var en mellanlandning på väg till Los Angeles som blev förlängd till en övernattning, när jag var sex år. Så, man kan nog säga utan att ljuga att det blir första gången för mig!

Bra tajming också med tanke på att vi ska ha barn igen någon gång runt mars, så det blir ganska lagom innan de helst vill att man slutar flyga också. Sen, när vi har bebis igen så blir det ju ett tag tills man kan lämna bort barnen en längre period igen. Så det känns underbart! Fantastiskt kul att få komma iväg, bara vi två! Sen vet jag att jag kommer att sakna ihjäl mig efter barnen! Man är ju aldrig den samma igen sen man fick barn. Även om det är ljuvligt att få vara på tu man hand, så har man ju alltid en del av sitt hjärta med barnen. Så är det ju. När vi var i London i våras så kände vi det. Men det är ändå så härligt att få vara bara med varandra, och att man sen pratar om och tänker på barnen tillsammans är ju bara mysigt!

Vi valde mellan att bo på Upper East precis vid Central Park, eller bo mitt i smeten längre ner mitt mellan Soho, Noho, East och West Village, och så blev det! Efter att ha läst tips från några som bor där och andra som varit på semester så kändes som att det är där vi vill hänga mest ändå. Så får det bli utflykt till Upper istället. Känns så kul! Så nu sitter jag med karta och märker ut butiker, restauranger och andra saker vi vill besöka. Finns ju så mycket!!! Speciellt i det området där vi ska bo, så det känns som ett bra val. Klart det hade varit häftigt att vakna med vy över Central Park, men man vill ju göra mer än hänga på hotellrummet ändå när man väl är i New York. New York baby!

Renovering - Saker jag inte visste innan del 1

En sak som har gått upp för mig med det här med renovering, det är att har man en idé eller bestämd lösning så betyder inte det att man bara förmedlar den till den som utför jobbet, och så gör dem så, copy paste. Utan ibland kan man behöva slåss lite för sin idé. En del hantverkare vill gärna göra saker på sitt sätt, som de alltid har gjort. Och det kan jag ju förstå, och att de vet bättre ibland kan jag också förstå. Men när det kommer till den estetiska aspekten så är det inte alltid lika lätt att förstå varandra alltid, eller snarare göra sig förstådd. Jag är egentligen ganska petig, med allt estetiskt. Skulle jag kunna, så skulle jag gärna stå där och flåsa dem i nacken konstant och påpeka att jag skulle vilja ha ett uttag lite högre eller dragning annorlunda. De små detaljerna betyder mycket för mig, men ibland är det svårt att få dem att förstå att något så litet ändå kan vara så viktigt.

För dem är det ju mer ett jobb av alla som ska göras, men för mig är det ju något jag ska leva med sen i år framöver. Det är jobbigt att vara petig ibland, men när det sen väl är gjort är jag oftast glad att jag stod på mig. Men inte trodde jag att det skulle vara riktigt så jobbigt att ha en bestämd idé om det mesta. Jag trodde nog att det skulle underlätta, men i praktiken betyder det ju att du behöver vara närvarande för att fatta varenda beslut när de utförs, och det går inte för mig. Vi bor ju inte i huset än, tack och lov i och för sig, och jag sitter på andra sidan stan utan bil med två barn. Här har det dock varit en enorm hjälp återigen att ha min pappa där mest hela tiden. Han ringer mig, vi diskuterar, mms:ar skisser och landar alltid i en lösning som han sen förmedlar till hantverkarna. Men igår åkte jag faktiskt ut en sväng för att träffa elektrikern själv, och då kom min mamma bort och tog barnen, så åkte jag och pappa ut till huset. Jag är otroligt tacksam för all hjälp familj och vänner ställer upp med! Jag och mannen säger ofta till varandra, att utan den, skulle det här aldrig gå!

måndagen den 24:e september 2012

Renovering - Det går framåt!

Arbetet ute i huset löper på i en bra takt! Jag kan tyvärr inte vara så mycket där ute dagtid på vardagarna, för det är inte speciellt barnvänligt där ute just nu. Så det är när jag haft barnvakt som jag kunnat åka ut. Och mannen jobbar ju som vanligt, och det är passande nog otroligt intensivt på hans jobb hela oktober ut. Och flyttlasset går lika passande nog i slutet av oktober. Men det här är saker vi visste redan från början. Dessutom har min man hand om ett otroligt roligt event i Uppsala den 25:e oktober, Mediedagen som kommer att hållas i konserthuset. För företag och företagare om marknadsföring och hur man kommunicerar genom digitala medier. Något som många företag skulle behöva bli bättre på, framför allt små! MediaView där han är produktionschef är en av Mediedagens partners, och Alex Schulman är konferencier. Så är du företagare i Uppsala med omnejd tycker jag absolut att du ska komma!

Men nu var det inte det jag skulle skriva om, det är bara det att jag är så stolt över min duktiga man! En annan person jag är stolt över, eller mer otroligt tacksam över, det är min pappa! Han är ute i huset så gott som varje dag! Vi har ju anlitat målare och snickare för vissa delar av arbetet, men han både hjälper dem så att de inte behöver kosta oss lika många timmar, funkar som en länk mellan oss och dem på plats och gör riktiga kraftkarlsjobb! Som att ta emot och bära in 100 kvm golv på omkring 700 kg, riva och bära ut hela köket, vill inte ens tänka på vad det vägde. Sen riva väggen som skulle flyttas mellan kök och tvättstuga och bära in allt kakel och klinkers när det har kommit. Han underlättar våra liv med ungefär etthundra procent just nu! Bara det att han har koll på hur många timmar hantverkarna är där så att vi kan stämma av fakturorna och ja, tryggheten i att han är där och man inte behöver undra vad som händer och hur det går och oroa sig. Det betyder så otroligt mycket! Vi har även haft hjälp av vänner och släktingar med allt möjligt, och barnvakt, vilket också är otroligt värdefullt för oss!

Min lillebror med den skumma isoleringen vi hittade i tvättstugeväggen.

Annars så är det som händer där ute nu, och har hänt följande. Vi började ju med att riva ut köket och ena badrummet. Och bra det! För vi visste ju inte riktigt, men misstänkte fukt i väggarna och så var det! Så vi har fixat innerväggarna och stärkt upp dem. Sen rev vi väggen mellan kök och tvättstugan innanför. Detta för att få lite mer plats i köket och få in kyl och frys, det fanns bara kyl inomhus när vi köpte det. Tvättstugan blir ändå tillräckligt stor, och där inne har vi flyttat varmvattenberedaren och röret där vattnet kommer in i huset. Vi kommer även att sätta in en avhärdare eftersom det är så kalkrikt vatten i området. Det var bara att se hur den gamla diskmaskinen såg ut på insidan. Sen sätter vi nya ytskikt där inne, och byter den gamla tvättmaskinen mot en ny och kompletterar med en torktumlare. Kan inte fatta att vi kommer att ha en egen tvättstuga, och slipper att vänta en vecka mellan tvätt-tiderna!

Utrivet badrum med fuktiga innerväggar.

I badrummet eller duschen som vi rev ut upptäcktes dessutom att "Martin-Timell-wannabeen" som renoverade badrummet innan säljarna vi köpte av köpte huset, inte hade satt en riktig golvbrunn i duschen. Det var bara ett rör ner till avloppet. Alltså inget vattenlås. Måste ju ha luktat avlopp där? Så vi fick gjuta ny golvbrunn, och passade då på att flytta den lite för att få bättre planlösning. Så det görs faktiskt idag, as I'm writing. Sen ska väggarna förstärkas och våtrumsgipsas och golvet flytspacklas så att det får rätt lutning. Innan var det ingen lutning, eller fall mot brunnen alls. Platt. Det blir imorgon, och då sätts även golvvärmen in. Sen köpte vi väggkaklet igår också, till badrum och kök. Vi hade sånt flyt faktiskt så kaklet vi kollat in för länge sen var nedsatt till nästan halva priset på kampanj just nu. Bauhaus fyllde tydligen 15 år i Sverige. Sweet! Det gällde både kökskaklet och badrumskaklet. Och när jag pratade med pappa i telefon i morse så kom precis leveransen från Marrakech Design till huset också, med golvklinkersen! Jihoo! Så det mesta materialet är på plats i huset nu! Nu är det "bara" jobbet att få dit det kvar. Alla vitvaror är också beställda nu och så byter vi de gamla el-elementen till nya oljefyllda element också. Puh!

Utöver det så har vi rivit ner tapeterna i alla rum. Vardagsrummet och köket spacklas sen och grundmålas av målare, och sovrummen spacklar och målar mannen på helger och någon kväll ibland, sen färdigstryker han. Alla rum har fått nya taklister också. De har de gjort ett kanonjobb med! De är så fina! Vi körde på inmålade klassiska skållister. Till skillnad från de ojämna, glipande betsade lister som satt uppsmackade med stora mässingsspikar innan. Sen när det är färdigmålat så ska vi lägga ut golvet. Det blev lamellgolvet ifrån Siljan. Tror det blir kanon! De kommer med en ny variant av det vid årsskiftet, men de hade redan det i lager så de var sjyssta nog att låta mig köpa det fast de inte släpp det än. Och det är bättre behandlat och helt läggklart! Håller mig från att sprätta upp en av förpackningrna och kolla på det. Men snart så!

Så det var väl typ det då. Allt är kaos, men förhoppningsvis en händelsefull vecka!

fredagen den 21:e september 2012

Stulen tid

Barnen leker inne på rummet, mannen är och hjälper några vänner med flytt och jag snor åt mig ett snabbt blogginlägg! Dagarna flyger fram! Igår var jag i trötthetskoma hela dagen. Vakna, sov, vakna, mata barnen, sov lite på soffan när de lekte och så vidare. Skönt tycker någon, bedrövligt tycker jag. Jag avskyr verkligen att vara trött och seg sådär, och längtar och hoppas att det även denna graviditet ska kicka in någon form av extra energi runt månad fyra. I alla fall senast fem.

Idag var det däremot en helt annan melodi! Gick upp och röjde stordisk det första jag gjorde, och började med långkok till lunch redan strax efter tio. Fick till och med hem mannen över lunchen, oh the vardagslyx! Jag har cravat köttgryta i veckor nu, och även tillagat det några gånger för att stilla begäret. Men icke! Varje gång jag så mycket som skymtar en mustig brun gryta på instagram eller på framsidan av senaste Buffé till exempel, så kickar begäret in på nytt! Och så har jag cravat hemmagjort potatismos sen förra veckans "Alex & Sigge" pod. Så det fick det bli! Och som tur va så blev det riktigt gott!

Sen tog jag lunchdisken direkt efter lunch, very unlike me. Och nu står en kaka med tranbär och hallon i, och vit choklad-glassyr på toppen och svalnar på balkongen. Så jag är väl förhoppningsvis i brytpunkten mellan knäböjning framför porslinstronen och sova bort dagarna, versus springa tre mil med barnvagn, möblera om hemmet och sen börja med lunchen. Hoppas jag!

fredagen den 14:e september 2012

Lika a rolling stone!


Nu är vi igång! Igår var min pappa i huset och rev kök, medan mannen var på jobbet och jag hemma med barnen. Fick detta mms och hjärtat hoppade till lite. Nu har vi börjat liksom! No turning back! Stenen är satt i rullning! Så otroligt tacksam över att ha familj och vänner som ställer upp dessutom! Detta skulle inte gå annars! Sen på kvällen när mannen hade slutat jobbet så åkte vi ut till huset tillsammans med min farmor som kommer att hjälpa oss lite med barnen när vi är där. När vi kom ut var kaklet snart nere det med, fläktlådan uppe vid taket borta och golvlisterna hade börjat ryka i vardagsrummet också. Han jobbade på i ett rackarns tempo igår min pappa! Otroligt tacksam!

Själv har jag faktiskt inte heller legat på latsidan fast jag varit hemma. Jag har beställt typ 100 kvm golv, ni får se vilket det blev sen. Ritade om nya köket en sista gång och har räknat, räknat och RÄKNAT på budgeten och materialkostnaderna så att vi ska veta hur mycket vi har över för hantverkare. Och det är tajt, men jag tror och hoppas att vi kommer att ro det i land utan allt för mycket kompromisser.

En sak jag dock inte landat helt i än är kökskakel. Eller jag hade landat, men nu är jag ute och flyger igen. Jag har varit väldigt sugen på ett betongkakel från Marrakech design, och är väl fortfarande. Vi kommer att ha ett som golv i badrummet och ett annat innanför dörren i hallen. Men asså, det är ju så svååårt ibland att lyckas fantisera ihop i huvudet hur det kommer att se ut!? Jag sitter och tittar på mina skisser och kisar med ögonen och försöker att tänka in det i bilden. Antingen så blir det galet bra, eller pannkaka liksom. De kaklen är ju inte så blyga av sig heller. I alla fall inte de två jag tänker på. Och inte är det ångra-sig-efter-en-månad-och-knacka-ner-det-billigt heller. Men så hade jag som sagt vad landat ändå tills jag fick se en inspirationsbild på ett kök som bara matchade bilden jag försökte få ut ut ur mitt huvud till verkligheten så bra, och då ba hmm... Kanske jag ska slopa det ändå och köra på det allra första jag tänkte, som var enkelt vitt kakel från bänkskiva till tak. Well, well. Decisions, decisions.

Men kakel till köket är det ju egentligen ingen panik med. Det kan till och med komma upp lite senare, vore bara skönt att landa i ett beslut, både för hjärnan och för budgeten. Nu ska jag i alla fall gå in på IKEA.se och göra de ändringar jag gjorde på papper igår i vår digitala köksskiss också, sen är det inte mycke planering kvar. Bara fullt ös medvetslös!

fredagen den 7:e september 2012

TGIF!!!

Världens sannaste klyscha, men ändå! Thank... God... It's... Friday!!! Denna vecka har vi haft både besiktning av lägenheten inför avflytt, och visning av den samma. Fixat massa av det sista som ska flyttas av de icke fysiska saker så som bredband, el, försäkringar och så vidare. Varit ute på fler rekognisationsrundor och kollat på bland annat bänkskivor och golv. Nu känns det bara som att man vill ha nyckeln i handen! Men några dagar till får vi allt hålla i hatten. Känns så otroligt spännande och läskigt på samma gång! Jag tror vi fler än en gång har tittat på varandra och undrat, vad har vi gjort!? Livet är så tryggt och enkelt i vår hyresrätt. Vi vet exakt vad vår månadskostnad kommer att landa på varje månad, samma med elen. Och skulle en kran börja läcka eller frysen paja, ja då ringer vi bara kvartersvärden och så fixar han det! Nu känns allt så ovisst! Räntor, elpriser och oförutsedda utgifter. Men samtidigt, vi har ju inte fått bestämma nästan något själva innan i lägenheten, och det vi fixar gagnar ju ändå inte oss, snarare tvärt om. Vi kan till och med få betala.

Så såklart att alla mynt har sina sidor. Och vi får ju äntligen en trädgård dessutom! Och mer än 50 kvm boyta till. Det är ju bara att det är så nytt för oss som gör att det känns så pirrigt! Lite samma känsla som när man väntar sitt första barn, och slås av tanken på att man ska lämna BB sen med den där lilla hjälplösa människan och plötsligt stå som ensamma ansvariga! Om barnet gråter ska vi försöka lista ut varför? Och om det bajsar tre gånger på en timme är det normalt då? Och allt sådant som far genom ens hjärna. Så känner jag lite inför att komma till huset med nycklar i handen och bara: "Jaha, är det här vårt? Vad gör vi nu då!?" Lite som att så fort vi kommer in i hallen så kommer alla kranar att börja spruta hej vilt samtidigt, lågor slå upp ur proppskåpet och halva taket rasar in. Eftersom sannolikheten är så stor. Och då står vi där och kan inte bara vända på klacken, för det är vårt hus liksom!

Nu tror jag ju såklart inte att detta kommer att hända. Men det är den känslan. Vad som helst kan hända, och det är enbart på vårt ansvar att fixa det. Men jag tror man vänjer sig vid tanken. Eller vad säger ni som har hus? Nu låter jag som värsta olyckskorpen som går och oroar mig. Så är det inte. Jag är nog snarare tvärtom. Allt löser sig! Men ibland går ju bara sådana saker upp för en, men så tänker jag på dem, och så landar de. Men nu är det i alla fall äntligen dags för efterlängtad helg! Den sista huslösa helgen på oviss framtid. Så jag gissar att det även blir den sista hyfsat sysslolösa helgen på ett bra tag också! Om ni förstår vad jag menar. Så imorgon ska jag och mannen ut på date. Underbart! Han är så duktig på att styra upp barnvakt och boka in sådant, jag ligger verkligen i lä där. Tu man hand, bio och mat, vad mer kan en gravid tvåbarnsmamma begära!? Inte mycket, inte jag i alla fall.

måndagen den 3:e september 2012

Dagvill, otydlig och omöblerad.

Jag skrev visst att vi får huset på måndag om en vecka. Jag trodde det också, men det var visst lite fel. Vi får det på tisdag. Och en annan sak som kanske inte framgick helt tydligt av mitt tidigare inlägg. Vi kommer alltså inte att göra allt detta arbete med huset själva! Vi kommer att göra en del själva, och med hjälp av familj och kanske någon vän, men sen kommer vi att leja bort en hel del också! Inte på grund av ointresse, men på grund av tidsbrist. Har suttit med offerter och budget i veckor nu känns det som! Materialvalen börjar falla på plats så nu återstår bara hantverkare.

En annan sak som ju börjar ta form i mitt huvud nu är möbleringen. Svårast just nu är vardagsrummet. I dagsläget har vi två hela väggar mitt emot varandra, en vägg med fönster och öppet åt den fjärde väggen mot kök och hall. Och eftersom vi inte varken nu eller sen kommer att kunna ha separat TV rum så blir det ju att man möblerar vardagsrummet så att det ska gå och både sitta och ha trevligt och gå att sitta och titta på TV:n. Det är lätt när man har två hela väggar mitt emot varandra. Soffan mot en och TV:n på den mitt emot, resten kan man ju göra som man vill. Men i nya vardagsrummet finns det bara en hel vägg, en vägg med tre fönster, en vägg med ett fönster mitt i och en vägg med öppning mot hallen mitt i. Så det går ju inte att vara bekväm och bara flytta över möbleringen som den är nu, typ copy paste till nya huset. Vi måste ju tänka om. Och vår soffa har så hög rygg så den går inte under något fönster. Så den kan bara stå mot en vägg. Och mitt emot den väggen finns ingen plats för TV. Så då får man sitta i vinkel, inte helt ultimat. Och tror inte att vardagsrummet känns stort nog för att ha soffan fristående heller.

Men ack, ack. Ett i-lands problem och ingenting annat. We'll figure it out. Helst av allt skulle jag inte vilja ha TV:n i vardagsrummet alls, men just nu är det bästa och enda lösningen. Så jag får klura vidare. Jag tycker ju ändå att sånt här är kul. Och klart man kan möblera om vart eftersom. Men det är väl bara det att jag vill få upp hyllor och tavlor och sånt på väggarna så snabbt som möjligt, och då måste man ju helst ha möblerat klart. Ser fram emot att få börja nu, fast det är bra att vi har en vecka kvar, för vi har verkligen saker vi måste spika fortfarande!